Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den Svenska Kolonien i New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
SVENSKARNE I NEW YORK
här bosatta svenskarnas kyrka. Vid gudstjänsterna på skeppet
synnerligast om söndagarna, samlades ej så få af stadens svenskar,
bland hvilka funnos många som tagit djupt intryck af den
missionsverksamhet, som bedrefs på skeppet. I hela tjugo år var missionen
på Bethelskeppet den enda kyrkliga verksamhet i kolonien. Dels på
grund häraf, dels på grund af sin begåfning i olika riktningar var
missionens föreståndare, pastor O. G. Hedström, centralfiguren i
kolonien under denna första period.
År 186S stiftades den första svenska lutherska församlingen,
Gustaf Adolfsförsamlingen. Kolonien räknade då ungefär ett tusen i
Sverige födda personer, och att i en så pass stark svensk koloni
ej förr stiftats en svensk luthersk kyrka berodde delvis på det långa
afståndet från Augustanasynodens stora fält i de västra staterna,
men helt säkert till ej ringa del på pastor Hedströms stora
inflytande bland stadens svenskar. När till slut svensk luthersk
verksamhet påbörjades, hälsades den med glädje och Gustaf
Adolfsförsamlingen rönte i början en märkligt stor framgång samt skaffade
sig kyrka inom loppet af några månader, något enastående på
den tiden.
Man hade nu kommit så långt, att man hade svensk kyrka och
svensk förening, och den tiden stodo dessa båda i ett mycket godt
förhållande till hvarandra och det räknades som en heder att tillhöra
dessa båda organisationer. Inom kort stiftades Svenska
Fruntimmersföreningen, hvars stiftarinnor till största delen tillhörde Gustaf
Adolfsförsamlingen. Ungefär samtidigt bildades den första
sångkören och äfven den kände sig dragen till kyrkan och deltog i
psalmsången vid gudstjänsterna om söndagarna. Vid sidan om Gustaf
Adolfsförsamlingen uppstodo i slutet på 1860-talet andra svenska
församlingar af reformert trosbekännelse, nämligen en
baptistförsamling i New York och en methodistförsamling i Brooklyn.
År 1869 började kolonien ökas rätt fort och inflyttningen pågick
raskt under 1870-talet. De inflyttande slöto sig till de organisationer,
som funnos, och endast få nya stiftades under 1870-talet, ehuru
svenskarnas antal femdubblades under denna dekad. Endast en
svensk luthersk församling. Bethlehemsförsamlingen i Brooklyn,
stiftades jämte en förening i New York, Svensk-Norska
Föreningen, samt två i Brooklyn, Skandinaviska Föreningen No. 1
och Fruntimmersföreningen Freja. En och annan sångkör uppstod,
men sången hade, hur högt den än värderades, dock ännu ej blifvit
någon kulturmakt i kolonien. I början af 1870-talet fick kolonien
efter några misslyckade försök äfven en tidning i och med
Nordstjernan framträdande.
De senste åren af detta första skede i koloniens historia hemsöktes
landet af en ekonomisk kris, som helt visst icke lämnade kolonien
oberörd. Svenskarna lefde i allmänhet under enkla förhållanden,
och man nöjde sig med små enkla fester både i församlingarna och
föreningarna. Till någon samling till ett gemensamt större företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
