Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den Svenska Kolonien i New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
SVENSKARNE I NEW YORK
genom försöket att åstadkomma ett svenskt föreningshus. Det visade
sig snart, att en allmän samling i sådan form är omöjlig att få till
stånd.
Signalen till allmän samling kom dock under denna andra period.
Det var John Ericssons död. Hedrandet af hans minne vid flera
tillfällen verkade uppryckande på hela föreningslifvet, och att kyrkorna
ställde sig oförstående för denna rörelse, blef dem till skada. Det
hade kunnat blifva en allmän samling af kyrkorna och föreningarna
omkring John Ericsson-statyn, men det blef det icke.
Första frukten af samlingen kring John Ericssons minne blef
bildandet af en förening för upprättande af svenskt sjukhus, och
den första hospitalsbasaren var väl svenskarnas i New York första
gemensamma företag. Upprättandet af Källmans barnhem kort
därefter var en enskild mans verk.
Man har under dessa 1800-talets båda sista årtionden kunnat
spåra ett gradvis uppåtgående inom nöjeslifvet. En och annan
maskeradbal började hållas hvarje vinter, vid större fester började
nu supé serveras, de sceniska förmågorna bjödo hvarje vinter på
svensk teater och på somrarna anordnades lustresor med ångbåt.
Ehuru sträfvandena under dessa år började gå allt mera i sär,
finner man dock en och annan personlighet, som mer än andra
utöfvat inflytande på kolonien. I New York var utan tvifvel
Håkan Johansen under denna tid den mest kände i kolonien och hans
inlägg i ett stort antal företag, bidrogo kraftigt att föra dessa
framåt. I Brooklyn intog stadsmissionär John Swanström en bemärkt
plats; om han icke direkt ägnade sina krafter åt koloniens sträfvanden
i yttre afseende, öfvade han dock stort inflytande på sina landsmän
och var i ett 20-tal år Brooklyns mest kände svensk.
Det tredje och sista utvecklingsskedet i kolonien tog sin början vid
sekelskiftet. Antalet i Sverige födda har icke ökats så särdeles
mycket. Det uppgick år 1900 till 28,300 och år 1910 till 34,952. Från 1910
fram till utbrottet af kriget i Europa ägde nog en rätt stor inflyttning
rum hit från Sverige, men antalet i Sverige födda år 1917 torde dock
ej öfverstiga 38,000. Men nu har man äfven att mera än förr taga
med i räkningen de här födda, hvilka bildat familjer och blifvit män
i staten. Den svenska kolonien kan år 1917 antagas räkna i det
närmaste 55,000 personer.
Kolonien har under 1900-talets lopp i mångt och mycket fått
ett annat utseende. Orsakerna härtill äro flera. De från Sverige
inflyttade ha i allmänhet varit ynglingar i 20-årsåldern, bland hvilka
unghinketypen ofta kunnat spåras. Många här födda hafva växt upp
och deltaga i koloniens sträfvanden. Tidsandan är ytlig och
nöjeslystnaden/ synes sakna gränser. Lifvet i kolonien har naturligtvis ej
kunnat annat än taga intryck häraf.
Beträffande den kyrkliga verksamheten finner man, att
utvecklingen förnämligast gäller den lutherska kyrkan, under det att de
reformerta samfunden uppvisa ringa utveckling. Af det dussin
församlingar, som stiftats under 1900-talet äro ej mindre än åtta luther-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
