Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den Svenska Kolonien i New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 SVENSKARNE I NEW YORK
ska. Orsaken till den lutherska verksamhetens större framgång än
den reformertas torde vara att finna däri, att de reformerta
församlingarna äro mer än de lutherska beroende på invandringen från
Sverige, och den senare tidens invandrare ställa sig utanför kyrkan,
i många fall rent af fientliga mot densamma. Det är sin här i landet
födda ungdom, som de lutherska kyrkorna lyckats till rätt stor del
behålla. Den lutherska verksamheten i staden har äfven haft ofantlig
hjälp af det närbelägna Upsala College, hvars lärare och äldre
studerande ofta förestått de nybildade församlingarna.
Föreningslifvet har de senare åren undergått en betydlig
förändring. Svenska Centralförbundets framträdande utgör epok i
för-eningslifvets historia. Förbundet, som leder sitt ursprung från
samlingen kring John Ericsson-minnet, har flera gånger gjort kraftiga
inlägg i koloniens utveckling. Koncentreringsidén, som är
utmärkande för vår tid, har äfven tagit sig uttryck i större ordnars
framträdande. De många sjukhjälpsföreningar, som bildats de senare åren,
äro alla med blott några få undantag loger inom förbund och ordnar,
synnerligast Vasaorden, som allt ifrån 1900-talets början fått den ena
logen efter den andra här. Det är Vasaordens loger, hvilka mer än
några andra föreningar lyckats vinna den här födda ungdomen för
svenskt språk och sinne. Ett nytt slag af föreningar har på de senare
åren uppstått, nämligen föreningar för socialt samkväm, hvilka
förnämligast ha sin verksamhet bland ungdomen. De äldre, fristående
föreningarna ha icke alltid förmått hålla takten med den snabba
utvecklingen utan hafva i stort sedt gått tillbaka. Deras årliga
tillställningar, som fått häfden bakom sig, äro dock väl besökta och
numera nästan nödvändiga för deras existens.
Nöjeslifvet har utvecklats rent af häpnadsväckande. Om
vintrarna hålles minst ett 20-tal maskeradbaler samt hundratals mindre
baler. Lustresorna om somrarna hafva i det närmaste upphört och
ersatts med picnicar i stadens utkanter och närmaste omgifningar.
Det har blifvit allt mera vanligt, att föreningarna fira sina årsdagar,
i all synnerhet 5- och 10-talen, med banketter, hvilka iscensättas på
rent amerikanskt sätt med ceremonimästre, särskildt bord för
talarna samt tal i långa banor.
Det organiserade välgörenhetsarbetet har fått nya
verksamhetsfält.. De båda immigranthemmen hafva genom den minskade
invandringen från Sverige och immigrationsmyndigheternas omvårdnad
om invandrarna förlorat en stor del af sin karaktär af immigranthem
och inriktat en stor del af sin verksamhet på att stå resande till och
från Sverige till tjänst med råd och upplysningar samt bereda dem
en trygg bostad under uppehållet här. Källmans barnhem har från
en blygsam början utvecklats och har i flera år varit vår populäraste
inrättning, som röner understöd från både församlingar och
föreningar. Svenska Sjukhuset, för hvars upprättande arbetet påbörjades på
1890-talet, har varit i verksamhet i elfva år och genom duglig och
målmedveten ledning förstorats samt tillvunnit sig ett aktadt namn
bland stadens sjukhus. Tre ålderdomshem hafva upprättats och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
