Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassificerad innehållsförteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xn
män i civilförvaltningen, kommunikationsverken och domänverket m. m. samt
folkskollärare; i stället för bostad lämnas ibland vederlag, a I Svenska Orter användes
ofta beteckningen boställe för fastighet.
Brukningsdel, en eller flera jordbruksfastigheter eller delar av sådana, vilka brukas
såsom en enhet. Brukningsdel är bebyggd, a Artiklarna för län och kommun
innehålla uppgifter om antal brukningsdelar.
By, en sammanfattning av ett flertal jordeboksenheter med gemensamt namn och med
ägor, som äro eller varit i större eller mindre grad samfällda, a Flertalet uppslag i
Svenska Orter är by. Byarna uppräknas i kommunartiklarna.
Ecklesiastika boställen, åt församlingsprästerna anslagna boställen, kyrkoherde- och
komministerboställen, biskopssäten, biskoparnas löningshemman. klockarboställen.
Församlingsprästernas boställen äro dels löneboställen, jordbruksfastigheter upplåtna
på arrende, dels prästgårdar, avsedda uteslutande till bostad, ej till jordbruk. Andra
benämningar för ecklesiastika boställen äro: altar-, annexhemman, annexfästa, fästa,
kanike-, mensalhemman. mensalgrund, mensalhus, mensaljord, predikstols-, sodalitie-,
stomhemman, vederlagsjord. cd I Svenska Orter förekomma vissa av dessa benämningar,
oftast kyrkoherde- resp. komministerboställe, varmed menas löneboställen;
prästgården ingår i regel som annan fastighet i bostället.
Fastighet, taxeringsenhet enligt fastighetslängd. Flera hemman, upptagna var för sig
såsom särskilda taxeringsenheter, kunna tillsamman bilda en brukningsdel. Fastighet
är ej alltid bebyggd. i=> I Svenska Orter lämnas för samtliga jordebokens namn för
självständiga fastigheter (by. enstaka hemman) uppgift över antal fastigheter,
fördelade i jordbruksfastighet (jbrf) och annan fastighet (a. f.). Andra indelningar äro i
gårdar, jordbrukslägenheter och lägenheter samt i skattepliktig och skattefri fastighet.
Fastighetstaxering är dels allmän, som sker vart femte år, dels särskild under övriga år.
Jordbruksfastigheternas taxeringsvärden hålla sig i allmänhet länge oförändrade,
varemot taxeringsvärdena för annan fastighet vanligen hastigare ökas. <=> Svenska Orters
taxeringsuppgifter grunda sig i första hand på 1928 års allmänna taxering; i den
utsträckning det varit möjligt hava emellertid de vid 1930 års särskilda
fastighetstaxering åsatta värdena angivits. I artiklarna för län, kommun, municipalsamhälle, by och
enstaka hemman uppgivas taxeringsvärden, fördelade på skattepliktiga och skattefria
fastigheter samt på jordbruksfastigheter och andra fastigheter. Jordbruksfastighets
taxeringsvärde uppdelas å jordbruksvärde, skogsvärde samt tomt- och industrivärde.
För varje särskild jordbruksfastighet med över 50 000 kr. taxeringsvärde uppgivas
dessutom ägarens namn samt total-, åker- och skogsareal, cn Beträffande
industrifastigheter lämnas följande uppgifter: vid orter på landsbygden angives för industri med
fastighet överstigande 50 000 kr. taxeringsvärde förutom taxeringsvärdet ägarens
namn; dylik industri omnämnes även i kommunartikeln. I artiklarna för resp. orter
hava för industrier med taxeringsvärde mellan 5 000 och 50 000 kr. lämnats uppgift
endast om taxeringsvärde. I stad uppräknas industrier med taxeringsvärde
överstigande 100 000 kr.; är taxeringsvärdet mer än 500 000 kr., utsättes jämväl ägarens namn.
I Malmö stad äro motsvarande gränssiffror 500 000, resp. 1 million kr.
Fideikommiss, familjefideikommiss av fast egendom, fastighet, som enligt testamentariskt
förordnande är förbehållen viss släkt, c=i På uppslagsordet huvudgårdens namn lämnas
för fideikommisset en sammanfattande redogörelse, som innehåller dels specificerade
uppgifter för såväl huvudgården som samtliga andra fideikommisset tillhöriga
fastigheter, dels uppgift om sammanlagd areal och taxeringsvärde.
Församling (förs.) är antingen territoriell (kyrklig kommun, socken), eller i ett fåtal,
i Svenska Orter särskilt angivna fall, icke territoriell. I kommunartiklarna, som avse
borgerlig kommun, äro uppgivna de fall, då den kyrkliga kommunen ej sammanfaller
med den borgerliga, varvid särskild artikel upplagts för den förstnämnda.
Upplysning lämnas tillika om församlings egenskap av moder-, annex- eller kapellförsamling
samt till vilket pastorat, kontrakt och stift församlingen hör.
Gatehus (ghs), i .Skåne benämning på fastighet, som ansetts icke vara nog betydande för
att få sig mantal åsätt i jordeboken.
Gård, bebyggd, i mantal satt jordbruksfastighet, i regel ock brukningsenhet. På
huvudkartan stå i regel endast gårdar utsatta.
Hemman, i mantal satt jordbruksfastighet. I Svenska Orter avses med hemman enstaka
hemman, d. v. s. sådant, som ej utgör del av by.
Indelning. I Svenska Orter förekomma följande uppslag för indelningar. Uppslag: län;
indelning: städer, köpingar, egentliga landskommuner, municipalsamhällen, härader,
domsagor, tingslag, fögderier, landsfiskals-, väghållnings-, lantmäteri-, provinsialläkar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
