Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Burlöv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Burlöv—Burs 165
(delvis beläget i Tottarps kn).
Befolkningen ägnar sig huvudsakligen &t
industriarbete. I byn Arlöv märkes en
spritfabrik. Jvgstnr: Arlöv på linjerna Malmö—
Stockholm och Malmö—Göteborg, Åkarp på
förstnämnda linje samt Sege på
Malmö—Simrishamns jvg. Busslinjer:
Malmö—Landskrona, Malmö—Lomma—Lund, Malmö—
Staffanstorp—Lund, Malmö—Åkarp—Lund,
Malmö—Bjärred—Löddeköpinge samt (med
jvgsförb. i Arlöv)
Malmö—Arlöv—Äppelgår-den (Tottarps kn) och Malmö—Arlöv. cn
Byar: Arlöv, Burlöv, Sunnanå och Tågarp;
hemman: Kronotorp; samhällen: Burlöv och
Sege. a Areal (1931): 1 642 har, varav 1 637
land. Ågoslag (1927): åker 1279 har,
trädgård 56, betesäng 122 och övrig mark 180.
Folkmängd 5 467 år 1921, 5 611 år 1931.
Taxeringsvärde à skattepliktig fastighet
(1930): å jbrf 4 085 700 kr., varav 3 972100
jbrv och 113 600 tomt- o. industriv., å a. f.
17 466 300. Taxeringsvärde å skattefri
fastighet (1930): å a. f. tillhörig kommuner
m. fi. 1132 400 kr., därav 2 kyrkor 231 500
(varav 1 i Arlövs mun.-samh., 175 000), 4
folkskolor 569 000 (varav 2 i Årlövs
mun.-samh., 465 000 o. 1 i Åkarps mun.-samh.,
75 000), ålderdomshem 93 600 (i Arlövs
mun.-samh.), epidemisjukhus 58 300 (i
Arlövs mun.-samh.) och Vilans folkhögskola
45 000 (i Åkarps mun.-samh.). Till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst (1930):
svenska aktiebolag och solidariska bankbolag
255 370 kr., andra skattskyldiga 5 483 920.
Antal skattekronor (1931): 48 335.
Kommunalskatt (1931): 5,50 kr., varav borgeri. kn
2,34, kyrkan 0,95 och skolan 2,21.
Landstingsskatt (1931): 2,20 kr. Vägskatt (1931): 0,21
kr. per fyrk. Tillgångar (3l/l2 1928):
borgeri. kn 345 034 kr., varav fastigheter 186 000,
kyrkl. kn 609 680, varav fastigheter 568 723.
Skulder (3l/l2 1928): borgeri. kn 43 875 kr.,
kyrkl. kn 347 201. Brukningsdelar (1927):
60. Åkerjordens fördelning (1927): vete 267
har, råg 39, korn 166, havre 16, Wandsäd
95, baljväxter 40, grönfoder 106, potatis 36,
sockerbetor 201, foderrotfrukter 55, vall
221, andra växtsl. 28 och träda 9. Husdjur
(1927): hästar 253, nötkreatur 1026, får 30,
svin 945, fjäderfän 7 852 och bisamhällen 67.
Burlöv, 111 g2, 1.4 d’2. By och
egnahemsområde i Malm. län, Burlövs kn; 8 jbrf, 35
a. f. Txv å jbrf 423 900 kr. (jbrv), å a. f.
300 600. ra På B. nr 3 ligger
egnahemsområdet, 0,3 km från kyrkan; c:a 150 inv. (l/l
31). a B. nr 2, 6, 1/2 mtl, äg. Hans
Andersson; areal 53,5 har (åker), txv å jbrf 149 800
kr. (jbrv). cn B. nr 4, 1/2 mtl, äges av Nils
Sörensson; areal 25,5 har (åker), txv å jbrf
71 300 kr. (jbrv), a B. nr 5, 7/28 mtl, kallas
Hagaholm, tillhör Nils E. Larssons
stärb-hus; areal 24,9 har (åker), txv å jbrf 67 200
kr. (jbrv), cn B. nr 7. 1/2 mtl,
kyrkoherdeboställe; areal 31 har (åker), txv å jbrf 83 700
kr. (jbrv), å a. f. 2 000. Prästgårdens
manbyggnad, uppf. på 1770-talet, är en
väl-bevarad representant för de gamla
prästboställena i Skåne, vilka ganska litet skilde
sig från bondgårdarna. Endast
boningslängan är numera bevarad; den ägej och
vårdas av Bara hds hembygdsförening, cn
Dessutom hör till B. kvarn txv å a. f. 10 100 kr.
Burs, 147 y3, 4. Kommun i Gotl. län, Gotl.
södra hd, tillhör Hemse landsf.-distr., Gotl.
södra fögd. och doms., Gotl. södra hds
vägh.-distr. samt bildar med Stånga (annexförs.)
past. i Visby stift, Södra kontr. Kyrkan
Burs, kyrkan.
uppf. omkr. år 1240 (äldre delen), koret
tillbyggt omkr. 1320. Renoverad 1930. Altarskåp
från omkr. 1425, på södra korväggen står
en brudstol, huggen i kalksten, troligen från
början av 1300-talet. Korets glasmålningar
från 1300-talet. Medeltida gravstenar, cn K:en
utbreder sig på ett jämnt, mot havet sakta
sluttande område. På en del ställen i
mellersta delen av k:en finnes en mycket god
åkerjord, till stor del bestående av vittrad
märgelskiffer. I V inskjuter den sedan år
1904 torrlagda Rone myr, numera uppodlad
torvmark. Smärre alvarområden förekomma
stundom på märgelskiffrarna. Jordbruk i
förening med boskapsskötsel är befolkningens
huvudnäring. Busslinje: Stånga — När. cn
Byar: Ålands, Ammunde, Bandelunda,
Bond-arve, Flors, Galtunrs, Ganne, Gebjänne,
Glä-ves, Heffinds, Heffride, Hummelbos,
Jugen-nes, Kålmans, Kärna, Lindarve, Lingvide,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
