Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gäddås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gäddås—Gällaryd
375
Gäddås, by i Jönk. län, Bosebo kn, 1 km
VSV om kyrkan; 3 jbrf. Txv å jbrf 20 200
kr., därav 11100 jbrv och 9100 skgsv.
Gällareböke, 122 h6,7,132 hl. By och lghtr i
Kron. län, Markaryds kn; 21 jbrf, 27 a. f.
Txv å jbrf 132 800 kr., därav 81300 jbrv,
45 500 skgsv och 6 000 tomt- o. industriv.,
å a. f. 66 700. a På G. nr 3 ligger del av
Timsfors samh. (se d. o.), en Lagamills
a.-b. äger såg och arbetarbostäder txv å
a. f. 21 500 kr., tillhörande jordbruk: G. nr
2, 1/8 mtl, nr 3, 1/8 mtl, 1/96 mtl; areal 102
har, därav 6 åker, 44 skog, txv å jbrf
33 500 kr., därav 12 300 jbrv, 15 200 skgsv
och 6 000 ’tomt- o. industriv.
Gällared, 142 †2. Kommun i Hall. län, Faurås
hd, tillhör Ullareds landsf.-distr., Halmstads
fögd., Hall. läns mell. doms. och Faurås hds
vägh.-distr, samt ingår som annexförs, i
Gunnarps och Gällareds förs:ars past. i
Göteborgs stift, Falkenbergs kontr. Kyrkan
uppf. år 1831. Tornet byggt 1856. I den nya
kyrkan ingå den gamlas båda västra hörn
(vid västra gaveln) från 1200—1300-talet, en
G. är bergigt och kargt med övervägande
skogsmark samt mossar och ljunghedar.
Jorden är mager och hårdbrukad. Rätt god
åkerjord har dock erhållits genom
mossodling. Den odlade bygden är spridd och
upptager endast en ringa del av arealen.
I S flyter Ätran, som bildar fallen
Skogsforsen och Bellforsen. På gränsen i N
ligger Kärnesjön. Huvudnäring är jordbruk
med boskapsskötsel. Jvgstn Gällared, hplr:
Spetsebo och Silvergärde på
Varberg—Ätrans jvg. en Byar: Lilla och Stora Backa,
Berg, Bonnaberg, Borås, Bredshult (Bresilt),
Bråtagärde, Buskabygd, Bäckarp, Ekås,
Gallagärde, Gundlered, Gällared, Haxered, Heås,
Holkakulla, Häljared, Hässelia, Klackebo,
Knarrhult, Linnesås, Lunnabol, Månagärde,
Normanstorp, Norrskog, Silvagärde, Skog,
Skällstorp, Skärshult (delvis belägen inom
Ullareds kn), Spetsebo, Stenstorp, Syrhult och
Vismered (Vismeryd); hemman: Gunnahus,
Hult, Låghult och Tornared; samhälle:
Gällared. en Areal (1931): 8 312 har, varav 7 892
land. Ägoslag (1927): åker 635 har, trädgård
8, slåtteräng 87, betesäng 203, skogsmark 4 454
och övrig mark 2 505. Folkmängd 880 år
1921, 801 år 1931. Taxeringsvärde à
skattepliktig fastighet (1930): å jbrf 1117 900 kr.,
varav 747 400 jbrv, 347 500 skgsv och 23 000
tomt- o. industriv., å a. f. 235 800.
Taxeringsvärde å skattefri fastighet (1930): å a.
f. tillhörig kommuner m. fi. 97 000 kr., varav
kyrka 70 000 och 3 folkskolor 27 000. Till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
(1930): 149 240 kr. Antal skattekronor (1931) :
1 246. Kommunalskatt (1931): 8,50 kr.,
varav borgeri. kn 5,00, kyrkan 2,00 och skolan
1,50. Landstingsskatt (1931): 2,10 kr.
Vägskatt (1931): 0,25 kr. per fyrk. Tillgångar
(31/12 1928): borgeri. kn 4 652 kr., varav fas-
tigheter —, kyrkl. kn 33 651, varav
fastigheter 26 900. Skulder (31/12 1928): borgeri.
kn 28 314 kr., kyrkl. kn 4 937.
Brukningsdelar (1927): 146. Åkerjordens fördelning
(1927): vete 26 har, råg 67, korn 3,
havre-221, blandsäd 4, baljväxter 1, grönfoder 14,
potatis 42, foderrotfrukter 21, vall 226, andra
växtsl. 4 och träda 6. Husdjur (1927):
hästar 140, nötkreatur 872, får 329, getter 10,
svin 522, fjäderfän 3 385 och bisamhällen 161.
Gällared, 142 f2. By i Hall. län, Gällareds
kn, stn å Varberg—Ätrans jvg, post- o.
telefonstn; 11 jbrf, 13 a. f. Txv å jbrf 96 800
kr., därav 71900 jbrv och 24 900 skgsv, å
a. f. 32 900. en G. nr 1, 1/6 mtl,
klockarbo-ställe. en G. nr 3, 1 mtl,
kyrkoherdeboställe.
Gällareängen, jlght i Krist, län, Starby kn,
1,8 km NV om kyrkan. Txv å jbrf 4 000
kr. (jbrv).
Gällarp, gård i Hall. län, Skällinge kn, 5 km
NO om kyrkan. Txv å jbrf 13 800 kr., därav
5 900 jbrv och 7 900 skgsv.
Gällaryd, 143 k2. Kommun i Jönk. län.
Östbo hd, tillhör Värnamo landsf.-distr., Östbo
fögd., Östbo och Västbo doms., Östbo hds
vägh.-distr, samt utgör eget past, i Växjö stift,
Östbo kontr. Kyrkan uppf. åren 1782—86. en
G. är beläget i en sjörik trakt och
upptages till stor del av skog, betesmarker och
mossar. Den odlade jorden består mestadels
av krosstensgrus. Vid Ohsåns utlopp ur sjön
Rusken ligger industrisamhället Ohs med
sulfitfabrik, kvarn och såg. Vid Värmeshult
finnas kvarn och vattenfall. Herrg.: Ohs och
Värmeshult. Busslinje: Lamhult —
Värnamo. en Byar: Björnhult, Blekemo, Bohult,
Bro, Bråten, Bäckanäs, Bössjarp, Djurarp,
Ekeberg, Flathalla, Fällan, Gimmarp,
Gripenberg, Gunnamo, Gällaryd, Gölsebo, Hult,
Hylte, Mosshult, Prässbo, Ramnås, Risbygd,
Skaversås, Stenhällan, Sötåsa, Trälsmo,
Tud-dabo och Ugglehult; hemman: Bengtstorp,
Ekebohult, Enebacken, Kalvshylte, Lönåsen,
Mossaryd, Målaköp, -Ohs, Sanden, Svenamo,
Värmeshult och Älgaryd; samhälle: Ohs. en
Areal (1931): 10 546 har, varav 9 487 land.
Ägoslag (1927): åker 867 har, trädgård 7,
slåtteräng 12, betesäng 395, skogsmark 5 848
och övrig mark 2 358. Folkmängd 1 325 år
1921, 1 268 år 1931. Taxeringsvärde å
skattepliktig fastighet (1930): å jbrf 1382 000
kr., varav 89"i 200 jbrv och 490 800 skgsv,
å a. f. 350 800. Taxeringsvärde å skattefri
fastighet (1930): å a. f. tillhörig kommuner
m. fi. 103 500 kr., varav kyrka 45 000, 5
folkskolor 29 000 och ålderdomshem 17 000.
Till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
(1930): svenska aktiebolag och solidariska
bankbolag 4 510 kr., andra skattskyldiga
592 480. Antal skattekronor (1931): "4 085.
Kommunalskatt (1931): 5,00 kr., varav
borgeri. kn 2,00, kyrkan 2,10 och skolan 0,90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
