Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hallands län ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallands län
4öi
och fingo en större handel och sjöfart än
den Laholm kunde få på grund av dynkusten
och Lagans igensandning. Därför blev den
senare liten men har kvar i stället en
ålderdomlig stadsplan och gammal idyll.
Halmstad är landskapets största och
viktigaste stad och har sedan 1850-talet växt ut
ur sitt vallomgivna trånga område på
västsidan av Nissan och på 80 år 9-dubblat sitt
invånarantal. Varberg ligger vid en naturlig
hamn, medan Kungsbacka liksom de övriga
städerna ligger vid en liten å och har ett
obetydligt bakland samt blivit den minsta.
Den obetydliga industrialiseringen har fört
med sig att vid sidan av den äldre
stadsbygden få nya orter växt. Störst och
viktigast är Oskarsström vid fall i Nissan.
Halland tillhör helt och odelat Hallands län.
Helge Nelson.
Hallands län, 121, 122, 131, 132, 141, 142,
151. Indelning. Städer: Halmstad
(residensstad), Laholm, Falkenberg, Varberg och
Kungsbacka. Municipalsamhälle:
Oskars-ström. Egentliga landskommuner: 86.
Härader: Höks, Tönnersjö, Halmstads,
År-stads, Faurås, Himle, Viske och Fjäre.
Domsagor: Hall. läns södra, Hall. läns mellersta
och Hall. läns norra. Tingslag: Höks hd och
tgslg, Halmstads och Tönnersjö hds tgslg,
Årstads och Faurås hds tgslg, Himle hd och
tgslg, Viske hd och tgslg, Fjäre hd och
tgslg. Fögderier: Laholms, Halmstads och
Varbergs. Landsfiskalsdistrikt: Skottorps,
Laholms, Halmstads, Harplinge, Årstads,
Ullareds, Falkenbergs, Himle, Viske, Fjärås
och Kungsbacka. Väghållningsdistrikt: Höks
hds, Tönnersjö hds, Halmstads hds, Årstads
hds, Faurås hds, Viske hds, Himle hds och
Fjäre hds. Lantmäteridistrikt: Kungsbacka,
Varbergs, Falkenbergs, Halmstads och
Laholms. Provinsialläkardistrikt:
Kungsbacka, Falkenbergs, Ullareds, Halmstads,
Torups, Varbergs, Laholms och
Oskarsströms. Veterinärdistrikt: Laholms,
Halmstads, Falkenbergs, Varbergs, Kungsbacka
och Ullareds. a H. tillhör Göteborgs stift.
Bildar tillsammans med Kron. län en
valkrets med 8 riksdagsmän till första
kammaren samt är egen valkrets med 6
riksdagsmän till andra kammaren, a
Stapelstä-d r äro Halmstad, Falkenberg och Varberg,
vilka hava tullkammare och
transitoupplags-rätt. cd Kommunikationer. Kusten följes av
Västkustbanan, som sammanbinder städerna,
från vilka utgå jvgslinjer till länets inre
delar och till omsivande län, i allmänhet
följande de tätt bebyggda dalgångarna.
Järnvägar öppnade för allmän trafik: längd inom
länet (1930): 435 km, därav 198 statens, 153
enskilda normalspåriga och 84 enskilda
smalspåriga. Statens jvg: Västkustbanan
(enskild jvg inköpt 1896) 376 km. Enskilda
normalspåriga: Göteborg — Särö jvg
(tillstånd till öppnande för trafik 1903, 04) 24,4
km; Halmstad—Nässjö jvgr 407,9 km, varav
Halmstad-Värnamo (1877) 115,1 km, Torup
—Rydö (1898) 3,8 km och Kinnared—Ätran
(1885, 87) 17,9 km; Varberg—Borås jvg
(1880) 85 km; Varberg—Ätrans jvg (1911)
48 km. Enskilda smalspåriga: Halmstad—
Bolmens jvg, varav Halmstad H.
B.—Bolmen (1889) 63,6 km; Falkenbergs jvg (1894—
1904) 102 km (Falkenberg—Limmared).
Allmänna vägar (1929): 2 042 km, därav 558
landsvägar, 1484 bygdevägar. Busslinjer
(1931): 96 linjer, 2 088 km. 163 busstnr med
jvgsförb. Sjöfart (1929). Inrikes: ank. och
avg. fartyg 4 005, nettoton 866 407. Utrikes:
ank. och avg. fartyg 2 552, nettoton 430 993.
I H. hemmahörande fartyg: ång- och motorf.
3, nettoton 2 375, segelf. 32, nettoton 2 384.
cd Länets huvudnäring är jordbruk med
boskapsskötsel. I andra rummet kommer
industrien, främst textil- och
beklädnadsindustrien. Industriella huvudorter äro
Halmstad (se d. o.) och Oskaisström, som bl. a.
har betydande jute- och linnefabriker samt
sulfitfabrik. Ett större väveri finnes i Brännö
och vid Genevad länets enda råsockerfabrik.
De största floderna, Lagan, Nissan, Ätran
och Viskan bilda vid övergången till
låglandet betydande fall, som utnyttjas för
industriella ändamål. De viktigaste
kraftstationerna äro Karsefors, Övre och Nedre Knäred,
Skogaby, Ätrafors, Yngeredsfors, Bassalt och
Majenfors. Viktiga näringsgrenar äro även
handel och samfärdsel, cd För
undervisningen svara, utom folkskolor, kommunal
mellanskola i Kungsbacka, samrealskola i
Falkenberg och Laholm, elementarläroverk för
flickor i Varberg, högre allmänt läroverk cch
elementarläroverk för flickor i Halmstad samt
folkhög- och lantmannaskola i Katrineberg.
cd Lasarett och epidemisjukhus finnas i
Halmstad, Falkenberg och Varberg samt
kommunala sinnessjukhus i Halmstad och
Varberg. Vidare märkas Fagereds
länssanatorium och Spenshults sanatorium (tillhör
Konung Oskar II:s jubil.-fond). [=> Statistik.
Areal (1931): 4 922 kvkm, varav 4 746 land.
Ägoslag (1927): åker 143 428 har, trädgård
1 639, slåtteräng 3 485, ordnad betesäng 370,
annan betesäng 15 314, skogsmark 186 337
och övrig mark 124 021. Folkmängd 71 599
år 1800, 105 726 år 1850, 141 688 år 1900,
148 698 år 1921, 150128 år 1931.
Yrkesfördelning (1920): jordbruk med binäringar
48,1 %>, industri och hantverk 24,4, handel
och samfärdsel 11,2, allmän tjänst m. m. 3,4,
husligt arbete 3,1, f. d. yrkesutövare m. fi.
9,8. Taxeringsvärde å skattepliktig
fastighet (1930): å jbrf 203 002 400 kr., varav
192 429 800 jbrv, 13 291900 skgsv och
2 280 700 tomt- o. industriv., å a. f. 191 553 400.
Taxeringsvärde å skattefri fastighet (1930):
å jbrf tillhörig staten 74 300 kr., kommuner
m. fi. 43 600, å a. f. tillhörig staten 4 277 300,
kommuner m. fi. 22 766 400. Till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst (1930): sven-
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
