Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kristianstads län ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristianstads län
643
anstad—Åhushamn (1886) 18,2 km och
Kristianstad—Älmhult (1886, 1909) 68,4 km.
Malmö—Simrishamns jvg 118,9 km, varav
Malmö—Simrishamn (1882, 93) 94,3 km.
Skåne—Smålands jvg, varav Kärreberga—
Markaryd (1893) 55,1 km. Sölvesborg—Olof
ström—Älmhults jvg (1901) 71,7 km. Ystad
—Brösarps jvg (Tomelilla—Brösarp; 1901)
29 km. Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs jvg
(Köpingebro— S:t Olof; 1894, 1902) 40,9 km.
Ängelholm—Klippans jvg (1904, 07) 26,5 km.
östra Skånes jvgr (1881, 1919) 185,6 km,
med linjerna Eslöv—Tollarp—Hästveda,
Kristianstad—Brösarp, Höör—’Hörby,
Tollarp—Everöd—Åhus, Skepparslöv nedre—
Långebro och Färlöv—Strö. Enskilda
smalspåriga: Blekinge kustbanor, varav
Kristianstad—Sölvesborg (1874) 30,6 km.
Allmänna vägar (1929): 635 km landsvägar,
2 450 km bygdevägar. Busslinjer (1931):
74 linjer, 1596 km, 108 busstnr med
jvgs-förb. Sjöfart (1929). Inrikes: ank. och avg.
fartyg 2 244, nettoton 447188. Utrikes: ank.
och avg. fartyg 894, nettoton 216 619. I K.
hemmahörande fartyg: ång- och motorf. 11,
nettoton 5 610, segelf. 68, nettoton 7 669. cd
K :s viktigaste näringsgren är jordbruket.
Särskilt märkes odling av vete, sockerbetor,
tvåradigt korn, potatis och humle.
Fruktodlingen är betydande, och inom Villands hd i NO
finnas landets största tobaksodlingar. Vid
sidan av jordbruket bedrives i stor
utsträckning boskapsskötsel, främst svinavel, samt
mejerihantering. Fisket har på senare tid
gått tillbaka betydligt och har t. o. m. inom
de förnämsta fisklägena ofta överflyglats av
andra näringsgrenar. Många, såsom Båstad
och Torekov, ha nu sin största betydelse
som badorter. Industrien däremot har
utvecklats kraftigt och är efter jordbruket
K:s viktigaste näringsgren. I främsta
rummet kommer jord- och stenindustrien, som
har sin tyngdpunkt inom länets nordöstra
del. Där märkas Ivöverkens kaolinfabriker
i Bromölla, flera kalkbruk, det förnämsta
i Sönnarslöv, samt tegelbruk, stenbrott och
stenhuggerier. I V har Höganäs-Billesholms
a.-b. stora anläggningar i Åstorp och
Hyllinge för tillverkning av tegel, eldfasta
lervaror o. d. samt i Ormastorp en elektrisk
ångcentral för tillgodogörandet av sämre
kolsorter. Viktiga industrigrenar äro även
byggnads- och belysningsindustrien, den
största kraftstationen är Torsebro, samt
trävaruindustrien. Vidare finnas betydande
anläggningar för tillverkning av
närings-och njutningsmedel, såsom sockerfabriker,
de största i Karpalund och Ängelholm,
saftstation i Gärsnäs, kvarnar bl. a. i
Kristianstad, ättiksfabrik i Perstorp samt
bryggerier, det förnämsta i Klippan. Av vikt
äro även brännvinsbränningen samt
jästtillverkningen. Av övriga storindustriella
anläggningar märkas pappersbruk i
Klippan, läderfabriker i Kristianstad, Simris-
hamn och Klippan, yllefabrik i
Kristianstad, mek. verkstäder i Hässleholm samt
lim- och benmjölsfabrik i Stidsvig. Handel
och samfärdsel sysselsätta en rätt avsevärd
del av befolkningen, cd För undervisningen
svara högre allm. läroverk och
elementarläroverk för flickor i Kristianstad,
samrealskola i Simrishamn, Ängelholm, Hässleholm,
Klippan och Tomelilla, kommunala
mellanskolor i Åstorp och Örkelljunga samt
tekniska skolor m. m. Lantbruksskola finnes
vid Bollerup, folkhög- och lantmannaskolor
1 Önnestad och Tomelilla, folkhögskola i
Munka-Ljungby samt lantmannaskolor i
Os-by och Hammenhög. cd Länslasarett och
epidemisjukhus finnas i Kristianstad,
Simrishamn och Ängelholm, epidemisjukhus i Åhus,
länssanatorium vid Broby samt kommunala
sinnessjukhus i Kristianstad och Borrby, cd
Statistik. Areal (1931): 6 456 kvkm,
varav 6 243 land. Ägoslag (1927): åker 237 733
har, trädgård 2 742, slåtteräng 7 657,
ordnad betesäng 3 108, annan betesäng 41403,
skogsmark 239123 och övrig mark 92 514.
Folkmängd 116 681 år 1800, 189 627 år
1850, 219166 år 1900, 241001 år 1921,
245 912 år 1931. Yrkesfördelning (1920):
jordbruk med binäringar 47,3 °/o,
industri och hantverk 25,6, handel och
samfärdsel 9,9, allmän tjänst m. m. 3,4, husligt
arbete 3,7, f. d. yrkesutövare m. fi. 10.1.
Taxeringsvärde å skattepliktig fastighet
(1930): å jbrf 351001900 kr., varav
322144 730 jbrv, 25 936 070 skgsv och
2 921100 tomt- o. industriv, å a. f.
255 503 700. Taxeringsvärde å skattefri
fastighet (1930): å jbrf tillhörig staten 238 800
kr, kommuner m. fi. 13 000, å a. f. tillhörig
staten 11 226 900, kommuner m. fi. 30 614 300.
Till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
(1930): svenska aktiebolag och solidariska
bankbolag 5 565 930 kr, andra skattskyldiga
127 153 543. Antal skattekronor (1931):
1125 297. Brukningsdelar (1927): 23 498,
därav under 20 har åker 21 079, 20—50 har
2 013, 50—100 har 274, över 100 har 132;
brukade av arrendatorer 2 739. Åkerjordens
fördelning (1927): vete 12 992 har, råg
29 993, korn 4 801, havre 35138, blandsäd
26 237, baljväxter 856, grönfoder 8 952,
potatis 18 284, sockerbetor 6 704,
foderrotfrukter 12 730, vall 70 871, andra växtsl. 936
och träda 9 239. Skörd (1930): vete 38 691
ton, råg 48 472, korn 12 250, havre 62 050,
blandsäd 69 988, baljväxter 4 063, potatis
270 145, sockerbetor 198 946, foderrotfrukter
546 960, hö från odlad jord 256 246, hö från
naturlig äng 19 280, halm 297 475. Husdiur
(1927): hästar 44 762, nötkreatur 169 501,
får 22 746, getter 645, svin 220 556,
fjäderlän 1087 452, varav höns 713 873 och
bisamhällen 11 549. Mejerihantering (1929):
andelsmejerier 63, gårdsm. 2, uppköpsm. 26;
tillverkat smör 7 592 ton, ost 333 ton.
Industri och bergsbruk (1929): antal arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
