Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kävsjö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kävsjö—Röinge
699
sanka ängsmarker. T. v. mottager den
Klingvallsån, ett rätt betydande tillflöde från
Ro-meleåsens sluttning samt därefter
Kranke-sjöns avloppså. Vid Gårdstånga inträder K.
i den egentliga Kävlingedalen, som floden
uteroderat i de lösa sandlagren oeh som har
en bredd av 1—1,5 km oeh ett djup av 10—25
m. Nära Örtofta mottager K. t. h. Bråån
samt gör i denna trakt en vid båge och
flyter först med västlig, därefter sydvästlig
huvudriktning mot Öresund och utfaller under
namn av Lödde å i norra delen av
Lomma-bukten. K. har ett lugnt, serpentiniserande
lopp. Från Yombsjön till havet, c:a 45 km,
sänker ån sig endast 20 m. Dess
vattenområde utgör 1230 kvkm. Sjöprocenten är 2,3.
Medel vattenmängden vid mynningen är 10
kbm. Medelvatteneffekten beräknas
tillsammans med biflodernas till 4 200 turbinhkr.,
varav c:a 400 äro utnyttjade. De viktigaste
industriella anläggningarna äro
Mellanmöl-lans, Bösamöllans, Rinnebäcks och
Högsmöl-la kvarnar samt Kävlinge skofabrik.
Kävsjö, 143 ii. Kommun i Jönk. län,
Östbo hd, tillhör Skillingaryds landsf.-distr.
Östbo fögd. Östbo och Västbo doms. samt
Östbo hds vägh.-distr, ingår som annexförs.
i Åkers och Kävsjö förs:ars past. i Växjö
stift, Östbo kontr. Kyrkan uppf. troligen
under 1600-talet, koret år 1725, tornet 1741.
Medeltida dopfunt, cd K. är i NV höglänt och
kuperat. Höjden överstiger där 300 m ö. h.
Inom den övriga delen, som är mera låglänt
och sänk, utbreda sig den vidsträckta
Store mosse samt sandmoar och sanka
ängsmarker pmkring sjöarna och vattendragen.
Endast en obetydlig del är utdikad och
uppodlad. I NV består jorden av krosstensgrus.
Befolkningen lever huvudsakligen av jordbruk
och boskapsskötsel. Jvgstnr: Hädinge och
Hil-lerstorp på Göteborg — Borås — Alvesta jvg.
Busslinje Hillerstorp—Värnamo (med
jvgs-förb. i Hillerstorp). cd Byar: Flahult,
Hillerstorp, Hädinge, Hökhult, Kävsjö, Marsås,
Mjogaryd, Rudö, Slungsås, Stråkeved, Svanö,
Timanstorp, Uppebo och Vissebo; hemman:
Bäckaryd; samhälle: Hillerstorp. cd Areal
(1931): 11284 har, varav 10 309 land.
Ägo-slag (1927): åker 701 har, trädgård 5,
slåt-teräng 88, betesäng 250, skogsmark 2 937 och
övrig mark 6 328. Folkmängd 1 060 år 1921,
955 år 1931. Taxeringsvärde å skattepliktig
fastighet (1930): å jbrf 1086 300 kr, varav
763 800 jbrv, 314 700 skgsv och 7 800
tomt-o. industriv, å a. f. 280 100. Taxeringsvärde
å skattefri fastighet (1930): å a. f. tillhörig
kommuner m. fi. 57 300 kr, varav kyrka
20 000, 2 folkskolor 30 000 och ålderdomshem
1 000. Till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst (1930): svenska aktiebolag och
solidariska bankbolag 3 920 kr, andra
skattskyldiga 179 680. Antal skattekronor (1931):
1 591. Kommunalshatt (1931): 9,75 kr,
varav borgerl. kn 4,19, kyrkan 0,81 och skolan
4,75. Landstingsskatt (1931): 2,10 kr.
Vägskatt (1931): 0,20 kr. per fyrk. Tillgångar
(31/12 1928): borgerl. kn 5 618 kr, varav
fastigheter 586, kyrkl. kn 83 631, varav
fastigheter 46 500. Skulder (31/12 1928): borgerl.
kn 3 715 kr, kyrkl. kn 32 415.
Brukningsdelar (1927): 152. Åkerjordens fördelning
(1927): vete 18 har, råg 90, korn 4, havre
237, blandsäd 1, grönfoder 22, potatis 44,
foderrotfrukter 10, vall 270 och träda 5.
Husdjur (1927): hästar 152, nötkreatur 855, får
469, getter 1, svin 389, fjäderfän 1701 och
bisamhällen 81.
Kävsjö, by i Jönk. län, Kävsjö kn, 0,5 km N
om kyrkan; 34 jbrf. Txv å jbrf 239100 kr,
därav 174 200 jbrv och 64 900 skgsv. cd K:
nr 3, 1 mtl, komministerboställe; areal 418,5
har, därav 10 åker, 121 skog, txv å jbrf
47 100 kr, därav 18 400 jbrv och 28 700 skgsv,
å a. f. 10 000.
Käxelåkra, by i Blek. län, Jämjö kn, 1,7 km
SV om Törnåkra stn; 3 jbrf, 1 a. f. Txv
å jbrf 27 700 kr, därav 18 600 jbrv och 9 100
skgsv, å a. f. 1000.
Iväxgöl, 134 p2. By i Kalm. län, Oskars kn;
8 jbrf, 1 a. f. Txv å jbrf 79 800 kr, därav
49 100 jbrv och 30 700 skgsv, å a. f. 500.
Käxnäs, 133 i2. By i Kron. län, Pjätteryds
kn; 7 jbrf. Txv å jbrf 54 200 kr, därav
43 300 jbrv och 10 900 skgsv.
Käxås, 133 k, 17,143 k, 11. By i Kron. län,
Mis-telås kn; 14 jbrf. Txv å jbrf 85 600 kr,
därav 56 400 jbrv och 29 200 skgsv.
Köinge, 142 el. Kommun i Hall. län, Faurås
hd, tillhör Ullareds landsf.-distr, Halmstads
fögd. Hall. läns mell. doms. och Faurås hds
vägh.-distr. samt ingår som annexförs. d
Okome, Köinge och Svartrå förs:ars past. i
Göteborgs stift, Falkenbergs kontr. Kyrkan
uppf. år 1896. Romansk dopfunt av gråsten
från gamla kyrkan, grovt arbete, cd K.
är delvis starkt kuperat. Skog- och
ljung-bevuxna åsar och kullar omgiva de odlade
bygderna. Rätt stora torvmossar
förekomma. Gränsen i Ö utgöres av Högvadsån, till
vilken Björksjön och några mindre sjöar i
N avrinna. Den viktigaste näringsgrenen
är jordbruk med boskapsskötsel. I Axtorna
finnas betydande smältverk och valsverk
samt en såg, i Köinge en såg. Jvgstn
Köinge på linjen Limmared—Falkenberg.
Busslinjer : Köinge — Hakestad — Vinberg —
Falkenberg, Köinge—Hakestad—Lindhult—Falkenberg, Falkenberg—Vinberg—Dal—Vessi-gebro—Köinge och
Köinge—Ätrafors—Hö-stena — Vessigebro — Hakestad—Köinge. cd
Byar: Axtorna, Björka, Domarp, Hakestad,
Köinge, Lunnagård, Lustorp och Svenstorp
(delvis belägen inom Svartrå kn); hemman
Ranered; samhälle: Köinge. a A real (1931)
2 785 har, varav 2 693 land. Ågoslag (1927)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
