Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lekaremåla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
718
Lekaremåla—Lekarydsån
Lekaremåla, 145 r7. By i Kalm. län,
Misterhults kn; 4 jbrf. Txv å jbrf 11500 kr.
(jbrv).
Lekaremåla, by i Kalm län, Vissefjärda kn,
3,5 km NNO om Saleboda stn; 3 jbrf. Txv
å jbrf 24 600 kr, därav 18 700 jbrv och 5 900
skgsv.
Lekaremåla, 123 n6. By i Kron. län,
Älme-boda kn; 3 jbrf, 1 a. f. Txv å jbrf 41300
kr., därav 32 200 jbrv och 9100 skgsv, å
a. f. 1 500.
Lekaretorpet, gårdar i Kron. län, Uråsa kn,
3 km N om Uråsa stn; 2 jbrf. Txv å jbrf
27 300 kr, därav 25 500 jbrv och 1 800 skgsv.
Lekarve, 146x6. By i Gotl. län, Sanda kn;
22 jbrf, 13 a. f. Txv å jbrf 82 700 kr, därav
79 400 jbrv, 3100 skgsv och 200 tomt- o.
industriv, å a. f. 9 400.
Lekaryd, 133 16. Kommun i Kron. län, Allbo
hd, tillhör Moheda landsf.-distr. Allbo och
Norrvidinge fögd. Västra Värends doms. och
Allbo hds vägh.-distr. samt ingår som
annex-förs. i Aringsås, Lekaryds och Härlövs
försårs past. i Växjö stift, Allbo kontr. Kyr-
torp finnes ett tegelbruk. Jvgstn
Gåvetorp på linjen Stockholm—Malmö, a Byar:
Dansjö, Gämmatorp, Hjärtanäs, Humlaryd
och Lekaryd; hemman: Gåvetorp, Högahult
och Åäng. a Areal (1931): 3 647 har, varav
3 286 land. Ägoslag (1927): åker 577 har,
trädgård 14, slåtteräng 137, ordnad betesäng
88, annan betesäng 41, skogsmark 2 015 och
övrig mark 414. Folkmängd 747 år 1921,
660 år 1931. Taxeringsvärde å skattepliktig
fastighet (1930): å jbrf 1152100 kr, varav
851 000 jbrv och 301100 skgsv, å a. f. 345 100.
Taxeringsvärde å skattefri fastighet (1930):
å a. f. tillhörig kommuner m. fi. 139 000 kr,
varav kyrka 75 000 och folkskola 51000.
Till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
(1930): 333 961 kr. Antal skattekronor
(1931): 2 717. Kommunalskatt (1931): 5,50
kr, varav borgerl. kn 2,90, kyrkan 1,86 och
skolan 0,74. Landstingsskatt (1931): 2,00 kr.
Vägskatt (1931): 0,20 kr. per fyrk.
Till-gängar (31/12 1928): borgerl. kn 13 585 kr,
varav fastigheter 3 500, kyrkl. kn 56 008,
varav fastigheter 49 000. Skulder (3l/l2 1928):
borgerl. kn 17 kr, kyrkl. kn 9 000.
Brukningsdelar (1927): 69. Åkerjordens
fördelning (1927): vete 27 har, råg 44, korn 45,
havre 151, blandsäd 14, baljväxter 1,
grönfoder 13, potatis 32, foderrotfrukter 19, vall
217, andra växtsl. 1 och träda 13. Husdjur
(1927): hästar 101, nötkreatur 662, får 217,
svin 358, fjäderfän 1 619 och bisamhällen 19.
Lekaryd, 133 16,1.19 D. By i Kron. län,
Lekaryds kn; 19 jbrf, 24 a. f. Txv å jbrf
322 000 kr, därav 219 200 jbrv och 102 800
skgsv, å a. f. 88 700. □ L. nr 5, 1 mtl,
stom-hemman; areal 114 har, därav 15 åker, 85
skog, txv å jbrf 50 200 kr, därav 25 000 jbrv
och 25 200 skgsv. <=* L. nr 8, l/2 mtl,
komministerboställe; areal 72,3 har, därav 9,8
åker, 48 skog, txv å jbrf 27 800 kr, därav
16 400 jbrv och 11 400 skgsv, å a. f. 25 000.
a M älteri txv å a. f. 5 000 kr.
Lekaryd, kyrkan.
kan från medeltiden, troligen 1200-talet.
Altartavla av Per Hörberg från år 1794; vacker
predikstol, senbarock (1760-talet);
bänkinredning från 1700-talets början. Vacker
klockstapel från slutet av 1600-talet. Epitafium
och några begravningsvapen från ätterna
Siöblad och Ulfsax (1600-talet). t=> L.
utgöres till största delen av skogsmark och är
i Ö starkt kuperat. Mest framträdande är
Hanaslövsberget (235 m ö. h.). K:en
genomlöpes i nord-sydlig riktning av en dalgång i
vilken huvuddelen av bebyggelsen och den
odlade jorden är belägen. Herrg.:
Gåvetorp och Dansjö på ömse sidor om Dansjön.
I N ligger Grännaforsa hälsobrunn samt
Kronobergs hed, Kronobergs regementes forna
mötesplats. Befolkningen lever huvudsakligen
av jordbruk och boskapsskötsel. Vid Gåve-
Lekarydsån, 1.19 D. Vattendrag i Kron. län,
Moheda, Lekaryds och Aringsås k:er.
Vattenområdet 270 kvkm. L. rinner från sjön
Stråken mot S i en väl utbildad dalgång,
begränsad av skogklädda åsar och berg. Ån
genomflyter den långsträckta Dansjön, som
från Ö mottager Furens avloppså. Längre
mot S vid utloppet från den lilla Södresjön
mottager L. ett rätt betydande tillflöde från
Slätthögs kn samt utfaller i norra delen av
sjön Salen, som genom Heligeå avrinner till
den av Mörrumsån avvattnade sjön Åsnen.
L:s dalgång upptages stundom av
sankmarker och torvmossar, men i allmänhet utgöres
markbetäckningen av morängrus, som i rätt
stor utsträckning tagits i bruk för odling.
Flera stora byar äro belägna i dalgången.
Åns drivkraft är utnyttjad vid industriella
anläggningar, såsom Torpsbruk, Granefors
kraftstn och kvarn samt Östanåkra kraftstn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
