Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Smålanden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smålanden—Smålands Farstorp
1093
var den stad. Här korsade Eriksgatan, som
svängde om Vätterns sydända, Lagastigens
och Nissastigens viktiga farleder. Stadens
uppsving som industriort står i närmaste
relation till stambanan men i kanske ännu
högre grad till den geniala
uppfinnarför-måga och framsynthet, som skapade stadens
storindustrier (tändsticksfabriker,
pappersbruk). Stadens uppsving hade väl varit ännu
större om södra stambanan hade, som
påtänkt var, dragits fram efter Lagans
dalgång till Jönköping och denna därigenom
även för järnvägarnas del fått den roll av
stor trafikknut, som Nässjö övertagit. Vid
Huskvarnaåns fall har Huskvarna utvecklats
från brukssamhälle till stad, en av Sveriges
mest ensidiga och utpräglade industriorter,
helt baserad på den väldiga järnindustrien,
som har anor från 1600-talet. Vid
Tabergs-ån söder om Jönköping ligger
Norrahammars brukssamhälle av liknande karaktär.
Den lilla åkerremsan vid Gränna och dess
lilla handelsområde för övrigt har aldrig
tilllåtit den lilla staden växa sig stor. Den
lever till ej ringa del på sitt åkerbruk. Det
är en idyll, en de gamlas och pensionerades
stad.
De äldre huvudorterna för odlingsbygderna
i det inre utgöras av Växjö, Värends
centrum, Värnamo för bygderna kring Vidöstern,
Vetlanda i Emåns dalgång, Eksjö vid en av
Emåns biflöden och Vimmerby för bygden
kring Stångåns övre lopp. Av dessa ha
Värnamo och Vetlanda sent erhållit
stadsrättigheter, de andra äro medeltida städer. Vid
sidan av dessa äldre medelpunkter ha
emellertid nya tillkommit, vilka blomstrat upp
framför allt på grund av järnvägarna.
Älmhult, Vislanda, Alvesta, Sävsjö, Nässjö och
Tranås ha sålunda vuxit upp efter stambanan.
Nässjö är Sydsveriges högst belägna stad,
"290 m ö. h. Orten är nyskapad genom
järnvägarna. Tranås är ett vackert exempel på
hur äldre naturliga förutsättningar
(vattenfall i Svartån, landsvägsknut) med
järnvägens tillkomst fått ökad betydelse och låtit
en betydande handelsplats och industriort
växa upp. Markaryd, Ljungby,
Skillingaryd och Vaggeryd ligga liksom
Värnamo i Lagans dalgång. Ljungby är som
samhälle redan till före järnvägarnas tid men
har liksom de övriga orterna fått sin
livskraft genom järnvägarna, som till
samhällena dragit industrier, i främsta rummet
träindustri. Nybro stad i Kalmar län var före
järnvägarnas tid viktig som vägknut, men
har senare nått sin betydelse som bad- och
brunnsanstalt, stor handelsplats och
mångsidig industriort. Av de många
stationssamhällen, som östra Smålands järnvägsnät
skapat, är Hultsfred det största.
Sydöstra Smålands glasindustri har givit
upphov till några små stadslika orter, av vilka
Kosta och Orrefors äro störst. I samma
område har kring Lessebo pappersbruk ett
Foto II. Nelson.
Småland. Gammalt parti av Huskvarna.
samhälle vuxit upp. Snickeri- och
möbelindustrien, pappersbruk samt annan på
skogen baserad industri, som är starkt företrädd
i inlandets städer, är huvudorsaken till flera
smärre samhällens uppkomst. — Virserum,
Mariannelund, Forserum, Sandsjö, Bodafors
m. fi. Strömsnäs bruk vid Lagan, Hylte- och
Rydöbruk vid Nissan, samtliga nära
Hallandsgränsen, äro industrisamhällen,
grundade på därvarande trä- eller pappersindustri.
Utom de förut nämnda äldre
järnbrukssamhällena söder om Vättern, som växt ut till
stadsliknande orter, finnas ännu några andra,
särskilt i Västervikstrakten — Överums bruk,
Gunnebo och Ankarsrum. En gammal
marknadsplats såsom Gislaved i Nissans dalgång
har numer sin väsentliga betydelse som
industriplats tack vare gummifabriken, anlagd
vid åns vattenfall.
Så har jordbrukarlandet Småland fått en
stadsbygd av många små orter, som under
senaste decennier växt upp vid sidan av de få
äldre medelpunkterna, på grund av att
järnvägarna skapat trafikorter och
handelsplatser och att naturliga resurser, framför allt
skogen, utnyttjats. Men många av dem
bygga sin tillvaro främst på smålänningens
uppfinningsförmåga, flit, nedärvda händighet och
hantverksskicklighet. Helge Nelson_
Smålanden. 121 gl, 2,122 g2. By i Krist, län,
Riseberga kn; 14 jbrf, 2 a. f. Txv å jbrf
86 500 kr, därav 68 000 jbrv och 18 500 skgsv,
å a. f. 1 600.
Smålanden, 122 i2. By i Krist, län, Sorby kn;
8 jbrf, 1 a. f. Txv å jbrf 42 900 kr. (jbrv),
å a. f. 800.
Smålands Burseryd (Smål. Burseryd), 142
g3. Fabriks- o. stationssamhälle i Jönk. län,
Burseryds kn; c:a 300 inv. (l/l 31). Ingår
i Burseryd nr 1 o. 2, Stubbakull nr 1, Hult
nr 1 o. 2 (se d. o.). Stn å jvgslinjen
Falköping—Halmstad, post-, telefon- o.
tele-grafstn.
Smålands Farstorp, 144 n, oö.
Fabrikssamhälle i Jönk. län, Nye kn; c:a 200 inv. (l/l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
