Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öjhult ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1436
Öjhult—Öland
44 000 kr, därav 32 000 jbrv och 12 000
skgsv, å a. f. 11 000.
Öjhult, 143 i6. By i Jönk. län, Valdshults kn;
10 jbrf. Txv å jbrf 94 000 kr, därav 57 300
jbrv och 36 700 skgsv.
öjhult, 133 i, k3. By i Kron. län, Pjätteryds
kn: 4 jbrf. Txv å jbrf 64 100 kr, därav
56 500 jbrv och 7 600 skgsv. a ö. nr 1, 11/2
mtl, Rännebacken nr 1, 2/100 mtl, äg. Hugo
David Nat. Gustafsson; areal 269 har, därav
62 åker, 125 skog, txv å jbrf 55 900 kr, därav
48 900 jbrv och 7 000 skgsv.
Öjkroken, 135 s5. Järnvägsstation i Kalm. län,
Öland, Köpings kn, å linjen
Ottenby—Borgholm—Böda, 7 km från Borgholm, poststn
Ökna. 144 06. Kommun i Jönk. län, Östra
hd, tillhör Alseda landsf.-distr, Njudungs
fögd. Östra hds doms. och vägh.-distr. samt
ingår som annexförs. i Alseda, Skede och
Ökna förs:ars past. i Växjö stift, Östra hds
kontr. Kyrkan byggd år 1767, runt torn.
Restaurerad 1929. 1=1 ö. är starkt kuperat med
betydande höjdpartier skilda av dalar, av
vilka de förnämsta äro Emåns och dess
tillflöde Gnyltåns dalgångar. K:en är rikt
skogbevuxen och de odlade bygderna äro
spridda. Jorden består i allmänhet av
kross-stensgrus. Vid Emån märkas Kvills bruk
(pappersbruk, såg, kvarn, grynverk m. m.)
samt Turefors sågverk. Jvgstn Kvillsfors
på linjen Sävsjö—Vetlanda—Målilla.
Busslinje Mariannelund — Holsbybrunn
—Vetlanda. a Byar: Berg, Ekeberg, Emhult,
Harg-hult, Kulla, Kullboarp, Lakeberg, Medeltorp,
Mösshult, Kvill, Roaryd, Råshult,
Skinskälla (delvis belägen inom Järeda kn, Kalm.
län), Stränganäs, Tjusthult, Torpa, Uvanäs,
Åmjölkesbo, Övlandehult, Överhult och
Ökna; hemman: Ekelunden, Emhultatorp,
Graneberg, Kopparp, Lindeberg, Pukebo,
Sjögle-ryd och Asgärde; samhälle: Kvillsfors
(delvis beläget inom Järeda kn, Kalm. län), a
Areal (1931): 8 088 har, varav 7 919 land.
Ågoslag (1927): åker 791 har, trädgård 11.
slåtteräng 243, betesäng 323, skogsmark 5 926
och övrig mark 625. Folkmängd 1198 år
1921, 1 201 år 1931. Taxeringsvärde å
skattepliktig fastighet (1930): å jbrf 2 042 400
kr, varav 1251600 jbrv, 784 500 skgsv och
6 300 tomt- o. industriv, å a. f. 686 500.
Taxeringsvärde å skattefri fastighet (1930): å a.
f. tillhörig kommuner m. fi. 130 500 kr,
varav kyrka 50 000, 2 folkskolor 50000 och
ålderdomshem 7 000. Till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst (1930): svenska
aktiebolag och solidariska bankbolag 12140 kr,
andra skattskyldiga 392 800. Antal
skattekronor (1931): 3 584. Kommunalskatt (1931):
6,50 kr, varav borgerl. kn 2,80, kyrkan 1,80
och skolan 1.90. Landstingsskatt (1931):
2,10 kr. Vägskatt (1931): 0,19 kr. per fyrk.
Tillgångar (31/12 1928): borgerl. kn 33 309
kr, varav fastigheter 14 875, kyrkl. kn 42 438,
varav fastigheter 39 000. Skulder (31/12
1928): borgerl. kn 13 360 kr, kyrkl. kn
14 673. Brukningsdelar (1927): 136.
Åkerjordens fördelning (1927): vete 31 har, råg
87, korn 9, havre 257, blandsäd 7, baljväxter
2, grönfoder 23, potatis 35, foderrotfrukter
34, vall 253 och träda 53. Husdjur (1927):
hästar 163, nötkreatur 1026, får 600, svin
334, fjäderfän 2 142 och bisamhällen 100.
Ökna, 144 06. By i Jönk. län, Ökna kn; 9
jbrf, 11 a. f. Txv å jbrf 149 500 kr, därav
79 800 jbrv och 69 700 skgsv, å a. f. 39 200.
□ ö. nr 3, 1/8 mtl, komministerboställe.
Öknalt, 132 g4. By i Hall. län, Enslövs kn;
10 jbrf. Txv å jbrf 39 100 kr, därav 34 000
jbrv och 5 100 skgsv.
Öland. Den långsmala ön utanför Smålands
kust är ett egenartat landskap, som på ett
påfallande sätt bryter av mot den vanliga
svenska urbergsterrängen. Dess berggrund
utgöres av sandsten, skiffrar och kalkstenar
från kambrisk och silurisk tid. I stort sett
utgöres den av en åt öster svagt sluttande
kalkstenshäll. Under den senare sticker vid
Kalmarsund fram en lägre kustremsa från
Borgholmstrakten söderut. Norr om
Borgholm höjer sig kalkstensklippan, den s. k.
Västra landborgen, lodrätt ur sundets vågor
och bildar en kraftig klint, som först allra
längst i norr blir låg, sjunker i höjd och
låter Öland sluta med en långgrund
sandstrand.
Den rikaste delen av Öland är kustslätten
ned mot Kalmarsund. Det är den berömda
Mörbylångadalen, på vars skiffergrund
finnes öns bästa kulturjord och mest välskötta
jordbruk, och där ännu här och var finnas
kvar de vackra lundar eller öppna
lövängar, som en gång hänförde Linné. Den
största av dessa öländska lundar är den av
turisterna välkända skogen nedanför
landborgsbranten vid Borgholm. Här växa i
och närmast branten väldiga almar med
insprängd ek och oxel, medan på den
för-sumpade kustslätten väldiga ekar höja sina
kronor över ett snårskikt av slån-,
hag-torns-, hassel- och nyponbuskar. Och där
mönstra näktergalarna en jättekor som på
få ställen i vårt land. I den öppna
parklik-nande öländska lövängen, mer eller mindre
rik på snår, ses ofta ängsmattan
mångfär-gad av orkidéer.
Jordmånen är vanligen en fruktbar morän,
som bildats av inlandsisen, en
sönderkross-ningsprodukt på den lösa berggrunden.
Denna har emellertid senare omsvallats av
den issjö och de hav, ur vilka Öland höjt
sig efter istidens slut, och Öland har därför
även en del magra grus- och sandjordar.
Ovanför Mörbylångadalen höjer sig
vanligen landborgen som en jordtäckt sluttning,
och mot kalkstensklippan ha här havets
klänningar brutit sig under den tid, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
