Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1438
»land
Foto II. Nelson.
Öland, Långlöts by.
och "alvarmossar" trivs kärr- och
vattenvegetationen. Kommer man till den
största av alvarsjöarna, Möekelmossen, mitt på
det Stora alvaret, ser man ofta
nötkreaturen stilla svalka sig i dess grunda vatten,
som till stor del intas av bunkestarrens
ruggar. Utom det Stora (Södra) alvaret
finnas flera smärre på mellersta och norra
Öland, särskilt närmast västra landborgen.
Norr om det Stora alvaret ligger
moräntäcket så djupt, att en snårrik lövskog
tri-ves där. Öland är berömt för sina
hasselnötter, och ej obetydliga hasselskogsområden
finnas här.
Strax norr om Borgholm smalnar ön till
blott en halv mils bredd. Jorden är
stenigare här och mer fylld av
"smålandssten" än längre söderut, klimatet är en
smula bistrare, vete och sockerbetor, som
Foto H. Nelson.
Öland, Kastlösa alvar (alvaräng och -hed).
utgöra viktiga odlingsväxter på södra
Öland, trivas ej. Längst upp i norr ligger
Böda kronopark med rullstensåsar och
dyner. Dess planterade barrskogar utgöra
hälften av ali Ölands skogsmark. Där får
tallen en höjd och rakstammighet, som
eljest icke på ön.
Nu är blott 11 °/o av Ölands yta skog, medan
den odlade jorden täcker 30 °/o. Resten är
ängs- och betesmarker samt alvar.
Redan Linné fann Öland "helt annorledes
än de andra Sveriges provinser". Lika
skarpt som dess natur bryter av från
urbergslandskapet på andra sidan
Kalmarsund, lika egenartad är dess kulturbygd.
Här finnas byarna ännu kvar, ej sprängda
genom skiftena som på fastlandet. Med
gråröda trälängor sträcka de ut sig efter
bygatan eller bygatorna, särskilt i västra och
i mellersta Ölands byar. Men i söder, där
det är fattigast på skog, bygger man
vanligen ladugårdar och uthus av sten, och
likaså på andra håll, där kalkstenen ligger nära
eller det varit brist på virke.
Genom den väldiga inkörsporten i
ladugårdslängan kommer man in på gården, ofta
sten-lagd med kalkstenshällar. Rakt fram
ligger mangården, ofta med en liten
plantering framför och skild genom ett staket eller
en kalkstensmur från "fägården" med dess
brunn och eventuellt gödselstad.
Det börjar bli allvarliga luckor i de långa
uthuslängor, som kanta bygatorna. Elden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
