Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Ölands Alby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1440
Ölands Alby—Ölands norra udde
e. Ivr, innan katastrofen kom. De hårda
tiderna tvang till att bygga försvarsborgar
utan motstycke i vårt land.
Våra dagars Öland är ett av Sveriges mest
typiska bondeland. Endast tre små
samhällen bryta av mot den lantliga karaktären:
Borgholm, den lilla staden, grundad i
1800-talets början, Mörbylånga, köpingen med
det stora sockerbruket, och Degerhamn,
industriplatsen med cementfabriken, Ölands
största industri.
Det soliga och torra klimatet — Öland hör
till Sveriges nederbördsfattigaste områden
— gynnar sädesodlingen. Det är Sveriges
mest utpräglat sädesodlande område. Råg
och korn inta vardera långt större rum än
slåtter- och betesvallar, vilka sistnämnda
uppvisa den lägsta procenten i hela
Sverige. Sädesexporten är ölandsbondens
huvudinkomst. På södra Öland spelar
sockerbetsodlingen en betydande roll och har på
de senaste 20 åren medfört en stark
uppryckning i dess jordbruk. Näst efter
Skåne och vid sidan av Gotland är ön Sveriges
största odlare av sockerbetor.
Husdjursbeståndet har alltid varit stort på
denna på lövängar och alvarbeten rika ö.
Ön har ensam av alla svenska landskap ett
nötkreatur på varje invånare och en häst
på var tredje. Ölands hästmaterial är
ypperligt och lämnar ett stort
utförselöverskott. Det finns lantbrukare, som ha fler
hästar än kor.
Skogfattigdomen har varit till öns förfång.
Därigenom har vinterarbetet blivit ringa.
Någon industri utöver de nämnda har
Öland ej. När därför på 1880-talet
befolkningen växt till 38 000 och samtidigt den
enda näringen av betydenhet, jordbruket,
genomlevde svåra krisår, började på fullt
allvar den emigration, som alltjämt
fortfar. Den har sänkt öns invånarantal till
27 500. Gårdar ha sammanslagits,
stugorna på byallmänningarna stå tomma eller ha
nedrivits och Ölands byar blivit fattiga på
folk. På mindre än 50 år ha över 15 000
ölänningar lämnat ön. För sin framtida
utveckling har ön att lita till jordbruket. Här
finnas inga industriella råvaror mer än
kalkstenen och inga vattendrag få längd och
kraft på den långsmala ön. Men torra,
solvarma somrar ge säden en sällsynt god
kärna och de kalkrika, mustiga betena på
ängar och alvar ge naturliga förutsättningar
för en blomstrande boskapsskötsel som i få
andra landsdelar. Helge Nelson.
Ölands Alby, telefonstation i Kalm. län,
Öland, Hulterstads kn. Se Alby.
Ölands Bredsätra, telefonstation i Kalm. län,
Öland, Bredsätra kn. Se Bredsätra.
Ölands Bäck (Ö:ds Bäck), 135 r3. Hållplats i
Kalm. län, Öland, Runstens kn, å jvgslinjen
Ottenby—Borgholm—Böda.
Ölands domsaga i Kalm. län. Omfattar
Ölands Norra mots tgslg samt Ölands Södra
mots tgslg. Areal (1931): 134 560 har,
därav 133 943 land. Folkmängd (1931): 27 268.
Ölands Egby, telefonstation i Kalm. län,
Öland, Ekby kn, i Ekby by.
Ölands fögderi i Kalm. län. Omfattar
Åkerbo, Slättbo, Runstens, Algutsrums, Möckleby
och Gräsgårds hdr samt Borgholms stad;
landsf.-distr.: Åkerbo, Borgholm,
Mörbylånga och Degerhamn. Areal och
folkmängd se Ölands domsaga.
Ölands Gräsgård (Ö:ds Gräsgård), 124 rå.
Järnvägsstation i Kalm. län, Öland,
Gräsgårds kn, å linjen Ottenby—Borgholm—
Böda, post- o. telefonstn.
Ölands Lindby (Ö:ds Lindby), 135 r4.
Järnvägsstation i Kalm. län, Öland, Gärdslösa
kn, å linjen Ottenby—Borgholm—Böda,
post-o. telefonstn.
Ölands medelkontrakt i Växjö stift, Kalm.
län. Omfattar följande past.: Räpplinge
—Högsrum, Gärdslösa—Bredsätra, Runsten
—Långlöt, Torslunda,
Glömminge—Alguts-rum, Sandby—Gårdby—Norra Möckleby
samt Vickleby. Areal (1931): 50 972 har,
därav 50 969 land. Folkmängd (1931): 9 372.
Ölands norra grund, 146 t6. Grund och
lys-boj i Kalm. län, Öland, Böda kn.
Ölands norra kontrakt i Växjö stift, Kalm.
län. Omfattar följande past.: Böda,
Hög-by—Källa, Persnäs—Föra, Löt—Alböke,
Köping—Ekby samt Borgholm. Areal (1931):
44 345 har, därav 43 901 land. Folkmängd
(1931): 10 022.
Ölands Norra mots tingslag i Kalm. län,
Ölands doms. Omfattar Åkerbo, Slättbo och
Runstens hdr samt Borgholms stad. Areal
(1931): 68 328 har, därav 67 881 land.
Folkmängd (1931): 14 288. Tingsställe:
Rosenfors.
Ölands norra udde, 146 t5. Kustfyr i Kalm.
län, Öland, Böda kn, å det lilla låga klap-
S. T. F.s bildarkiv.
Ölands norra udde, fyren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
