Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Maria Eriksdotter (Lejonhufvud). Pl. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dottern Margareta föddes, enligt de flesta uppgifter, den i januari 1514 på
Ekeberg och måste, ifall årtalet är riktigt, varit föräldrarnas andra barn, då man med
säkerhet vet att brodern Abraham var den förstfödde. I en nyligen af A.
Lewen-haupt författad uppsats innehållande biografiska data, rörande Vasahuset (Hist. Tidskr.
1900, Häft. 2), meddelas samma årtal för drottning Margaretas födelse, emellertid
vill det synas, hvilket äfven Lewenhaupt påpekar, som vore äfven denna
tidsbestämning osäker. Redan Örnberg (Sv. Ättartal 6, sid. 4 not 4) säger att födelseåret
sannolikare var 1517. För denna uppgift anför han likväl ingen källa. En sådan
finnes emellertid i riksarkivets genealogiska samlingar, nemligen en af Hogenschild
Bielke i början af 1570-talet upprättad förteckning öfver Erik Carlsons (en vase)
efterkommande (se Sv. Autograf. Sällskapets Tidskr. I sid. 132). Där uppräknas
Erik Abrahamssons och Ebba Eriksdotters barn i följande ordning: Abraham, Brita,
Anna, Margareta, Anna, Sten och Erik. Om Abraham föddes redan 1512 i slutet af
året, Brita i slutet af 1513 och Anna i slutet af 1514 kan drottning Margareta, som
föddes den 1 januari ej vara född tidigare än 1516, för så vidt man ej får tänka
sig att t. ex. Abraham och Brita varit tvillingar, i hvilket fall man möjligen skulle
kunna konstruera fram årtalet 1515; då likväl det om den såsom det tredje barnet,
nämnda Anna, heter i Bielkes anteckning: “Jomfru Anna föll sigh ihiell på Örebroo“,
och hon antagligen dödt ung, emedan hennes yngre syster erhöll samma namn, är
ju möjligt att Hogenschild Bielke, oaktadt sin nära släktskap med -nämnda personer,
af misstag kunnat sätta Anna före Margareta. I sådant fall, men endast då, skulle
årtalet 1514 kunna stå i öfverensstämmelse med Bielkes annotationer. Det af
Örnberg antydda årtalet 1517 torde under alla omständigheter vara för sent. Att
Margareta vid tidpunkten för sitt giftermål med konung Gustaf hade uppnått 20 år
är i hvarje fall säkert.
Det var sannolikt icke långt efter hans första gemåls, Katarina af
Sachsen-Lauenburg, död, som konungen beslöt sig för att träda i nytt gifte. Flera
omständigheter bjödo honom då att välja sig en maka inom någon af Sveriges förnämligaste
ätter. Att valet föll på hans fränka, den blida Margareta Eriksdotter, som var
omkring 20 år yngre än konungen, lärer icke undgått att förvåna mången, kanske
mest den blifvande drottningen själf. Det motstånd konungen tilläfventyrs rönte i
början öfvervann han likväl snart, måhända med maktspråk, men innan Katarina af
Sachsen-Lauenburg varit död ett år var allt till den blifvande bröllopsfesten ordnadt
och konungen kunde från Lagnö, där han befann sig den 9 september 1536, utfärda
följande bjudningsbref:
“War etc. Wij giffue eder til kenne N: ath wij acte i the helge trefollighetz
nampn gififua oss i rett ecteståndt medt Erlüg Wälbyrdig Jornffru Jomfrue Margarete
Ericx Dotter, på then Szöndagenn epter Michaelis nest komendis vdij wor stadt Upsale,
Therföre är wor kerlige begären ati med ederss käre hustru, och hennes Jomfruer
wele omake eder tiith tiil oss på forme tiidt och stedt, görendis eder glad mett oss,
och flere wore gode wenner, Fruer och Jomfruer, som ther forszamblendis worde, wij
wele dele med eder och them huess dell gott är, och gud oss unth och forlänt
haffuer Gud eder her mett Befalendis.“
På utsatt dag, den 1 oktober, ägde bröllopet rum och omnämnes på följande
sätt af Tegel: “På then första Söndagen elfter Michaelis som war then 1. Oktobris,
holt Konungh Gustaff sin andra Kongelige Bröllopshögtijdh vthi Vpsala, medh Edle
och Wälborne Jungfrw Margareta, Her Erick Abrahamsons til Loholm, Riddares och
Stadthollares vthi Westergötlandh, Sweriges Rijkes Rådz Dotter, medh besynnerligit
stååt, frögd och herligheet. På hvilken dagh, åhret tilförrende, Drotningh Chatarina
bleeff lagd i Stockholms Stadz Kyrckia, såsom tilförrende är omtalet.“
Det skede af konung Göstas lif, som ligger emellan tiden för detta äktenskaps
ingående och drottningens död 1551 torde utan gensägelse varit konungens lyckligaste.
Ett innerligt och förtroendefullt förhållande upphörde aldrig att finnas emellan de
konungsliga makarne, och om någon gång ett minne af den grusade ungdomskärleken
till den ridderlige Svante Sture kanske föresväfvade den unga drottningen, kunde dock
därigenom den tillgifvenhet och vördnad hon hyste för sin make ej utplånas. Redan
från äktenskapets allra första början synes drottningen hafva trädt emellan vid sådana
tillfällen då den barske monarken vredgades på någon lagbrytare. Bröllopet stod
den i oktober och åtta dagar därefter d. v. s. den 9 i samma månad skrifver konungen
att han på drottningens förbön förlåtit en förseelse och följande år den 12 februari
tillskrifver han Staffan Sasse följande ord, som visa, att drottning Margareta äfven
här uppträdt och medlat: “aff vor synnerlig gunst och nåde, så och för wår hiertans
käreste husfrugis, och hennes käre Moders flitige förböner skuld haffue wij tagit och
anamat, som wij och nw mett thetta wort öpne breff, tage och anamme Staffan
Szasze tiil willie och venskap igenn.“
Under femtonårigt äktenskap skänkte Margareta konungen tio barn, af hvilka
åtta uppnådde mogen ålder. Från dem härstamma en stor del af nu i Europa
regerande furstehus, ej minst det svensk-norska; vi behöfva endast nämna att hertigarne
af Skåne, Södermanland och Vestmanland på 24 olika sätt härstamma från Gustaf I
och Margareta.
Den 36-åriga drottningen afled på Tynnelsö 1551. I Tegels ofvan citerade
historia omnämnes dödsfallet med följande ord: “På then 26. dagen Augusti emellan
tw och try vppå Tynnelsöö Slott, affsompnade then Högborne Furstinna Frw
Margareta, Sweriges, Göthes och Wendes etc. Drotningh, Konungh Gustaffs andre Gemahl,
och tå miste Solen sitt Skeen.“
Det här meddelade porträttet af drottning Margareta tillhör såsom förut antydts
den af Cock omkring år 1559 utgifna serien af regentporträtt. Det är således
tillkommet minst 8 år efter drottningens död, hvadan med skäl kan betviflas att det
företer någon verklig likhet med originalet; likväl må ju icke förnekas, att äfven
det kan vara inspireradt af någon holländsk målare såsom antagligen skett med
konung Gustafs samtidigt utgifna bild. Tvenne exemplar af det ytterst sällsynta
kopparsticket finnas i Kongl. Bibliotekets samling. Öfriga bilder i kopparstick af
Margareta kunna ännu mindre göra anspråk på autenticitet, allraminst det, som
återfinnes på den af Hieronymus Nützel mot slutet af 1590-talet graverade taflan öfver
Carl IX:s anor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
