Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Gustaf II Adolf. Pl. 10, 11, 12, 13a, 13b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Ähr och wetandes att denne nest förledne 27 Decembris, loth högborene Furste
Hertigh Carll Biuda Borgmestere och Rådh till fadder till sin unge Son, som skall
christnas på nästkommende Nyåhrs dagh, Derom bleff aff the gode Män i Rådet
öffuerwägedt, hvilken aff Borgmesterene dertill skulde tieneligest wara Och bleff
samtyckt, att Oloff Gregersson skulde göre sådane tienst. Och bleff giffwet till
fadder- eller funtgåfifuor, som thet i Lagen kallas, Tre förgyllte Credentz och Ett
hundrede ungerske Gyllen. Barnet bleff nampn giffuet, Göstaff. “
Uppfostrad af en Johan Skytte och alltifrån sitt uppstigande på tronen stödd
af en Axel Oxenstiernas visa råd, blef Gustaf Adolf med sin rättrådiga karaktär
och sitt personliga mod den utmärkta menniska, om hvilken Geijer sagt: “Att han
för samvetstvånget satte en gräns, det är hans odödlighet. Och derföre räknar
menskligheten honom bland sina hjeltar“.
Hans död på slagfältet vid Lützen den 6 November 1632 var helt visst
sextonhundratalets märkligaste tilldragelse eller åtminstone den, som på samtiden gjorde
det mäktigaste intrycket.
Att en person, som likt Gustaf II Adolf öfver trehundra år varit föremål för
ett snarare växande än aftagande intresse från samhällets alla lager, blifvit afbildad
i vidsträcktare grad än kanske någon annan, ligger i sakens natur. Också kan
man fylla flera portföljer endast med de kopparstick, som återgifva hans bild.
Ofriga tryckta afbildningar äro oräkneliga. Äfven äro oljefärgsporträtt och liknande
bilder i stort antal kända. Endast på den i Stockholm år 1894 anordnade Gustaf
II Adolfsutställningen räknade man öfver tjugu målade porträtt af hjeltekonungen,
bland hvilka de anmärkningsvärdaste, enligt den med noggranna beskrifningar
uppgjorda katalogen, voro: 1. Hel figur åt hö g er \ med engelsk inskription. Enligt en
tradition skall Gustaf Adolf hafva gifvit detta porträtt åt öfversten Alexander Lesslie,
hvars efterkommande ännu ega det. Taflan var utstäld genom W. T. L. Mel ville
Cart-wright; Banbury, Skottland. — 2. Hel figur åt höger. Tillhör Kungsholms kyrka i
Stockholm. — 3. Hel figur åt höger. I konstsamlingarna på Ulriksdals k. lustslott. —
4. Till häst. Tillhör egarne af Sahlsta slott i Upland. — 5. Till häst, af Cornelius
Arndt, utförd 1636. Taflan framställer öfvergången af Lech samt eges af
Vest-manlands-Dala nation i Upsala. — 6. Knästycke åt höger. Tillhör H. Exc. Herr
Riksmarskalken Frih. v. Essen. — 7. Knästycke åt höger. Tillhör Prof. Quennerstedt
i Lund. — 8. Knästycke åt höger. Signeradt 1630. Tillhör Upsala universitet.
— 9. Knästycke åt venster. Nära öfverensstämmande med M. Merian den äldres
1632 i Frankfurt a. M. graverade porträtt. Tillhör grefve Nils Brahe å Skokloster.
— 10. Bröstbild åt höger, med fransk inskription. Tillhör H. M. Konungen. — 11.
Bröstbild åt höger. Tillhör Kongl. Marinförvaltningen.
Förutom dessa nu uppräknade finnas flerstädes såväl i Sverige som utlandet,
delvis mycket framstående målningar framställande Gustaf II Adolf, såsom t. ex.
af van Dyck, Mierveld, m. fl., af hvilka dock de nu nämnda hafva det felet att
ej vara målade efter originalet. Ett porträtt af Gustaf II Adolf har egts af en herr F.
Varennes, som i Sverige utställde detsamma 1867; och utgafs då vara det Mierveldska
originalet; det spreds i ett rätt stort antal fotografier i olika storlekar.
Oljemålningarnas numerär kan dock ej jemföras med det fullkomligt oöfverskådliga antalet
kända kopparstick, af hvilka naturligtvis de flesta haft något af dessa porträtt till
förebild. Det skulle vara omöjligt att i ett arbete som detta ens närmelsevis redogöra
endast för Kongl. Bibliotekets samling. Må det derföre vara tillfyllest, att i all
korthet lemna några upplysningar om de här meddelade fem olika bilderna af
den store konungen, samt några statistiska uppgifter, men i öfrigt hänvisa till B.
Wadströms förteckning.
Pl. 10 återgifver ett af de ståtligaste kopparsticken öfver Gustaf II Adolf.
Det är graveradt af den framstående Lukas Kilian, den mest beryktade af de sex
kopparstickarne med detta familjenamn. Han lefde mellan 1579 och 1637 och har
utfört ett flertal praktfulla blad, företrädesvis porträtt af ryktbara samtida. Den
typ, som här återgifves, närmar sig till den något senare af Delff graverade, som
åter är utförd efter Miervelts porträtt. Gravyren synes, åtminstone efter inskriptionen
att döma, vara utförd 1632 samt är tillegnad konungen. Såsom motstycke till
densamma graverades ungefär samtidigt, nämligen 1633, ett här ej återgifvet lika
stort blad af Maria Eleonora. I en cartouche öfver konungens bild läses dennes
latinska, valspråk: “Cum Deo et Victricibus Armis“ (Med Gud och segrande vapen)
och å bladen af den bilden omgifvande palmkransen stå, utom årtalet, orden “In
via virtuti nulla est via“. Detta stick finnes äfven utfördt, förminskadt, af A. C. Kalle
(sign. 1637).
Pl. ii är hemtad från ett af Jakob van Heyden år 1632 utfördt kopparstick
framställande konungen till häst vänd åt venster. Den scen, som finnes återgifven
i bakgrunden, är ett moment från slaget vid Breitenfeld. I de båda öfre hörnen
synas i medaljonger, t. h. svenska riksvapnet och t. v., inom en cirkel med konungens
ofvan citerade valspråk, ett heraldiskt lejon bärande ett lagerprydt svärd. Under
bilden meddelas konungens titlar på latin samt en dedication utvisande att sticket
egnats konungen. Samma bild nästan oförändrad finnes på ett annat stick med
något olika inramning men med den ändring att medaljongerna utbytts mot
af-bildningar af tio tyska orter, tillhörande Gustaf Adolfs historia. Nedanföre å denna
variant synes svenska riksvapnet omgifvet af konungens titlar på franska språket
samt derunder en dedication till Johan Oxenstierna Axelsson, då ännu endast friherre
såsom af dedicationen synes.
Förebilden till Pl. 12 anses visserligen vara det kopparsticksporträtt af Gustaf
II Adolf, hvilket “i utförandets skönhet, i ståtlig anordning, manlig hållning och
vinnande uttryck“ öfverträffar alla andra, men då det utförts efter en oljemålning,
för hvilken konungen sannolikt aldrig suttit modell, kan man ej fullt frigöra sig från
den uppfattningen att det måste vara konventionellt; det öfverensstämmer likväl rätt
mycket med en serie större såväl senare som förut graverade bilder af Gustaf Adolf,
bilder af hvilka flere tryckts i Paris hos den bekante Mariette. Emellertid skall
originalet till detta stick, att döma af den latinska inskriptionen, blifvit utfördt efter
den bästa, då till buds stående afbildning af konungen. Konstnären var den kände
holländske målaren Michel Jansze Mierveld (f. 1567 f 1651, ej 1641), hvars bilder
genom en viss stelhet i anordningarna och hårdhet i uppfattningen räknas till den
äldre holländska skola, som närmast föregick Frans Hals’ mera lifliga och friska
konstriktning. Sticket, som utförts af Miervelds måg, den likaledes bekante Willem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
