Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Carl XI. Pl. 27, 28, 29, 30a, 30b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL XI.
PI. 27. 28. 29. 30 a. 30 b.
Vid sin död, den 13 februari 1660 efterlämnade Carl X Gustaf endast ett
barn, sonen Carl, som några månader förut öfverskridit det fjärde
lefnads-året; han var nämligen född på Stockholms slott den 24 november 1655.
Det var under ganska brydsamma förhållanden, som den unge fursten tog arf efter
sin fader, och när han efter en tolfårig förmyndareregering tog statsrodret i sin
egen hand, var landets ställning i icke ringa mån försämrad. Dessutom var den
uppfostran han fått egentligen ej ägnad att dana honom för det stora värf han var
satt att utföra, men, tack vare konungens naturliga gåfvor samt stödet af rådgifvare
sådana som en Johan Gyllenstierna först och en Bengt Oxenstierna senare,
motverkades det mindre lyckliga inflytande, hans lärare, Edmund Gripenhielm och hans
guvernör, Christer Horn haft på hans utveckling. Desse konungens förste handledare
voro ej rätte männen för att gifva den blifvande konungens halstarriga och
uppbrusande lynne en annan riktning, men erkännas måste dock, att det var i deras
skola, som Carls omutliga rättrådighet bibragtes honom. Strängheten, för att ej
säga hårdheten, i hans karaktär, var måhända ett arf från den holsteinska sidan och
likaså hans egensinne, som gaf Carl Gustaf Wrangel anledning att vid ett tillfälle
utropa: “Konungen vill för mycket hvad han vill.“
Indelningsverkets genomförande, reduktionens fullföljande, krossandet af adelns
makt, och rättsväsendets ordnande äro Carl XI:s och hans rådgifvares förnämsta
verk, men de fördelar, som utan tvifvel genom dessa åtgärder, dock främst af allt
tack vare en långvarig fred, vunnos för landet, neutraliserades i icke ringa mån
genom maktens öfverflyttande till en lycksökande embetsmannaklass, äfvensom genom
det hat konungen ådrog sig i följd af den med hänsynslöshet och mången gång med
uppenbar orättvisa genomförda reduktionen. Slutligen äfven derigenom, att de
sålunda samlade skatterna och enväldets införande satte efterträdaren i tillfälle att
företaga de för Sveriges framtid och ställning så ödesdigra och hufvudlösa krigen. Man
måste dock räkna Carl XI:s regering såsom en af de märkligaste perioderna af
Sveriges utveckling under den nyare tiden, och om den ihärdige monarken icke gått
ur tiden i sin kraftigaste mannaålder, utan istället ostörd fått förbättra sina skapelser,
skulle gamla Sverige helt visst mycket längre än fallet blef häfdat sin ställning som
stormakt.
Carl afled endast 42 år gammal på Stockholms slott den 5 april 1697,
efterlämnande liksom fadern blott en son.
I samlingarna på Gripsholm finnas öfver femton olika porträtt af Carl XI;
de flesta visserligen af ringa konstvärde, men deribland likväl ett eller par, som få
anses såsom verkligt goda konstverk. Äfven finnas i H. M. Konungens samlingar
å Kongl. slottet i Stockholm, samt å de öfriga lustslotten goda porträtt af Carl XI,
likaså i enskilda samlingar samt i embetslokaler. På Skoklosters, Salsta och
Eriks-bergs slott finnas präktiga ryttarbilder, i naturlig storlek, framställande Carl XI i
mannaåldern. De flesta af dessa bilder hafva David Klöcker von Ehrenstrahl till
sin upphofsman eller äro kopior efter hans original. Bland dessa kopior anträffar
man sådana af D. v. Krafft, som, jemte det han visserligen målade ett eller annat
själfständigt porträtt af konungen, ingalunda ansåg sig för god att kopiera sin lärares
arbeten.
Bland originalen torde det af Ehrenstrahl målade, Upsala universitet tillhöriga,
ungdomsporträttet af Carl XI taga priset, och anses af mången såsom ett af mästarens
förnämsta arbeten.
Emellertid är det icke uteslutande Ehrenstrahl och Krafft som framställt Carl XI:s
drag. Wuchters t. ex. har under sin vistelse i Sverige målat den unge furstens
porträtt och sannolikt var det något år förut som Elbfass utförde det från Gripsholm
bekanta lilla porträttet af Carl XI som barn, (uppsatt i “Fröken Dübens kammare“).
Ett annat synnerligen vackert porträtt från ungefär samma tid, helfigur i naturlig
storlek, finnes å Stora Sundby i Södermanland; äfven vet man att Toussaint Gelton
målat trenne porträtt af Carl XI i de yngre åren. Sedan Klöcker återkommit till
Sverige 1661 och blifvit hofmålare på stat hade han nästan uteslutande privilegium
på att “af konterfej a“ sin höga beskyddarinna och hennes son, den unge konungen.
Han inskränkte sig likväl icke blott till det rena porträtterandet utan utförde
samtidigt en stor mängd allegoriska kompositioner och historiska paradbilder, afsedda
att förhärliga den kungliga familjen eller för den märkliga tilldragelser.
En tidig bild af Carl XI härrörande från Klöckers pensel är den för Pufendorfs
ofta citerade arbete graverade helfiguren; å denna bild, som är utförd 1668,
fram-framställes den unge konungen iklädd antik toga samt stödjande sig mot ett väldigt
lejon; gravyren är signerad af I. Boulanger.
Om alltså denne konung ofta afbildats med penseln, hafva hans drag icke mindre
sällan återgifvits med grafstickeln. Å Pl. 27 meddelas en ryttarbild, graverad af
A. Aubry framställande Carl som helt ung. Det Wuchterska ofvan omnämnda
porträttet, äfven från konungens barnaår, är graveradt af Hælwæg, men detta stick,
om i någon mån öfverlägset det af Carl X Gustaf, är ingalunda jemförligt, hvarken
med det af Christina Pl. 20, eller det af C. G. Wrangel Pl. 109. Andra graverade
blad från Carl XI:s ungdom hafva utförts af Ph. Kilian, Bouttats, S. Grim, J.
Hofman, J. Straussberg, D. Padt-Brügge, m. fl. Det Straussbergska tillhör som titel
“Militärisk Exercitie Book eller Regimentz Spegel af ett Infanterie“, utg. af De la
Chapelle 1669. Af samme Straussberg finnes ett senare, mycket underhaltigt stick
tillhörigt Keysers bibelupplaga af 1674.
Padt-Brügge har från ungefär samma tid graverat tvenne allegoriska bilder af
Carl XI, af hvilka en mycket sällsynt efter Klöckers målning; den utgör titelplanch
till Scheffers i Stockholm 1669 utgifna “Konunga och Höfdinga styrelse“; Carl XI
föreställes styrande ett skepp, som symboliserar Sverige.
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
