Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Lovisa Ulrika. Pl. 48, 49 - Gustaf III. Pl. 50, 51, 52, 53, 54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LOVISA ULRIKA.
Pl. 48. 49.
Fredrik den stores syster, den blide Adolf Fredriks af Sverige härsklystna
gemål, Lovisa Ulrika af Preussen, föddes i Berlin den 13/24 juli 1720. Sedan
Adolf Fredrik 1743 blifvit utsedd till tronföljare i Sverige förlofvades han
snart därefter med Lovisa Ulrika, som redan följande år den 17 juli i Berlin, par
procuration, och den 18/29 augusti på Drottningholm blef hans gemål.
Med sitt lifliga lynne och sin stora begåfning, var Lovisa Ulrika föga lämpad
för de små förhållanden, under hvilka hon måste lefva i det nya hemlandet och
lyckades ej heller att där göra sig omtyckt. Redan innan Adolf Fredrik tillträdt
regeringen sökte hon inverka på ärendenas gång, men ådrog sig därigenom många
oförsonliga fiender. Hennes illa förberedda försök att utvidga konungamakten
misslyckades äfven och ledde till alldeles motsatt resultat samt alstrade hos henne agg
och bitterhet, icke blott mot de ledande männen i landet utan äfven mot landet själft.
Efter gemålens död aflägsnad från all gemenskap med politiken och delvis
därigenom i fiendskap med sonen, Gustaf III, riktade hon nu sitt hufvudsakliga intresse
åt konster och vetenskaper, som alltifrån hennes ungdomsår varit henne kära. Redan
under en tidigare period (1753) stiftade hon den senare (1786) omorganiserade, ännu
bestående Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets Akademien, och såsom beskyddarinna af
de sköna konsterna och befordrarinna af vetenskaperna intager Lovisa Ulrika bland
Sveriges drottningar ett framstående rum. Säkert är att Gustaf III icke hade endast
sin konstälskande och fint bildade guvernörs, Carl Gustaf Tessins, lärdomar, utan
äfven sin högt begåfvade moders föredöme att tacka för den utpräglade smak för
konst och litteratur, som redan tidigt hos honom gaf sig tillkänna.
Åtminstone till det yttre försonad med Gustaf III afled Lovisa Ulrika på sitt
änkesäte Svartsjö slott den 16 juli 1782 nära 62 år gammal.
Lovisa Ulrika ansågs såsom ung varit en mycket vacker furstinna och stod i
sin fulla fägring, då hon år 1744 af grefve Tessin och en lysande svit afhämtades
i Berlin.
Mångfaldiga gånger hafva hennes drag återgifvits såväl i olja och pastell som
gravyr. Ett bland de tidigaste här i landet befintliga är sannolikt ett af Pesne, på
Gripsholm förvaradt porträtt af Lovisa Ulrika i maskeradkostym; ungefär samtidigt
med detta är ett af Latinville (Pl. 48), å hvilket den unga furstinnan är framställd
som Aurora (original i Stralsund, kopior å Gripsholm och Stora Sundby m. fl. ställen).
Nästan alla våra mera framstående svenske målare från senare hälften af 1700-talet
hafva af bildat denna konstälskande drottning: Schröder, Scheffel, Lundberg, L. Pasch
d. y., Roslin, Forslund m. fl.
Äfven framstående gravörer täflade om att återgifva drottningens drag; t. ex.:
Busch, Sysang, Geringius, J. J. Haid (efter Pesne), J. C. Leopold, R. Gaillard (Pl. 48)
efter det förut nämnda Latinwillska originalet, Gabr. Bodenehr, C. Bergqvist efter
Pasch, Snack (föga framstående gravyr i tvenne varianter efter Roslins förträffliga
original); C. G. Liebe, W. Arndt (i sorgdräkt, efter målning af D. Chodow), Gillberg
(flere smärre blad), P. G. Floding m. fl. Till praktupplagan af Fredrik ILs “Oevres“
har A. Hoffmann graverat ett mycket sällsynt och vackert blad, sannolikt efter
efter original af Pesne.
Den Flodingska gravyren (Pl. 49) är liksom denne konstnärs alla arbeten högst
värdefull, men tyvärr ej alldeles fullbordad. Originalet, måladt af L. Pasch d. y.
1766, befinner sig på Rosersbergs slott och har flera gånger blifvit kopieradt. Utom
ofvan uppräknade gravyrer finnes ännu en del graverade porträtt af Lovisa Ulrika
tillsammans med Adolf Fredrik, af Sysang, J. Gottl. Schenck (bröllopsplanche) m. fl.
GUSTAF III.
pi. 50. 51. 52. 53. 54.
När kronprinsessan Lovisa Ulrika den 13 (24) januari 1746 nedkom med en
son var tillfredsställelsen öfver denna hugnesamma tilldragelse äfven i de mest
olika läger lika oförstäld som allmän, ty sedan mer än 60 år hade ingen
direkt tronföljare blifvit född inom landet, också hälsades den nyfödde fursten
välkommen med de hjärtligaste känslor och otaliga fröjdeqväden. De förutsägelser,
som då gjordes skulle ej heller komma på skam. Gustafs stora och mångsidiga
begåfning, hans glödande fosterlandskärlek, hans förmåga att fatta ett djärft beslut
och utan tvekan sätta det i verket, hans frikostighet i förening med i hög grad
kultiverad smak och grundligt vetande, gjorde Gustaf III mer än någon skapad att
vid slutet af ett sekel sådant som det adertonde vara konung i ett land med Sveriges
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
