Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Brahe, Ebba. Pl. 104 - Brahe, Per, d. y. Pl. 114, 115 - Brenner, Elias, Pl. 143 - Burensköld, Jakob. Pl. 158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i alla händelser anföras, att den i Skoklostersamlingen befintliga bild, som framställer
Ebba Brahe under de senare åren af hennes lif och tjänat till förebild för den afskräckande,
å pl. 104 afbildade gravyren, äger en viss likhet med det ofvan omtalade
ungdomsporträttet. Fullt säkra porträtt af Ebba Brahe från senare tider finnas å Skokloster,
å Stora Sundby, i Riddarhuset, å Maltesholm, samt icke att förglömma, i grafkoret
i Weckholms kyrka. När Jakob De la Gardies och Ebba Brahes likkistor öppnades
på 1840-talet befanns denna senares hår alldeles bibehållet, det hade en vacker rödgul
ton samt var ej alls gråsprängdt; en lock däraf förvaras nu på Maltesholm. Det
skulle vara af stort intresse att jämföra alla dessa bilder sinsemellan samt med
ung-domsbilden å Sko. En föregifven ungdomsbild å Gripsholm har säkerligen intet
med Ebba Brahe att skaffa. En omständighet, som möjligen kan göra att äfven bilden
på Sko får anses osäker, är kostymen, som kanske tyder på en något senare
period; man är dessutom berättigad göra sig den frågan: hvilken här i Sverige vid
denna tid verksam konstnär har kunnat utföra detta porträtt? Denna fråga är likväl
ännu ej nog undersökt för att man utan vidare skulle kunna afgifva något säkert
omdöme i saken.
Graverade bilder af Ebba Brahe finnas ej förutom den här meddelade af Straus
för en likpredikan utförda, nästan hemska bilden, som ej omnämnes af Klemming i
hans studier öfver kopparstickare i Sverige under 1600-talet. Att den framställer
Ebba Brahe torde ej kunna betviflas, då den utförts ganska snart efter hennes död
och dessutom helt visst haft det äldre Skokloster-porträttet till förebild.
De till denna bild anbragta vapensköldarne äro Ebba Brahes trettiotvå adliga
anors vapen. Utom andra vapnet i andra raden, hvilket äfven bör innehålla en
orm, samt andra vapnet i fjerde raden, som egentligen skulle innehålla Plata-ättens
vapen, två vingar, men innehåller tre rosor, som fördes af grefve Göstaf Johanssons
släkt, torde de vara rätt angifna.
BRAHE, PER, d. y. Pl. 114, 115.
På Rydboholm, det gamla Vasagodset i Roslagen, föddes Per Brahe den 18
februari 1602. Han var son af Abraham Persson Brahe och Elsa Gyllenstierna. Såväl
farfadern, Per Brahe d. ä., som morfadern, Nils Gyllenstierna, och farbrodern, Magnus Brahe,
hade beklädt, riksdrotsämbetet, hvilket Per Brahe äfven skulle komma att förvalta under
längre tid än någon af sina företrädare, nämligen från 1641 till sin död 1680 den 12
september. Hans verksamhet som sådan var visserligen mycket framstående och ofta har han
t. ex. under Carl XI:tes förmyndareregering gifvit prof på stor klokhet och mycken
själfuppoffring, men sitt stora anseende som administratör och organisatör vann han
Vinder sin guvernörstid i Finland, som hvars välgörare han med all rätt betraktas.
Ett stort antal porträtt af Per Brahe d. y. finnas i olika samlingar. På
Skokloster ser man en, ehuru ganska underhaltig ungdomsbild utförd 1619. Bland andra
porträtt af “Gref Per" märkes ett äfven å Skokloster, sannolikt, ehuru något ändradt
i afseende å utstyrseln, förebild till Jeremias Falcks präktiga, omkring 1651 utförda,
å pl. 114 afbildade gravyr. Samma bild finnes äfven i Smålands nation i Upsala.
Ett annat från en något tidigare epok, liten helfigur till häst, finnes äfven vid
Skokloster; denna bild är ett i flere hänseenden intressant konstverk, ej minst
därigenom, att å densamma finnas afbildade de inom det Braheska grefskapet belägna
slotten Wisingsborg, Brahehus och Vestanå samt Grenna kyrka. Äfven från den
gamle riksdrotsens senare år finnas olika bilder, däribland förtjänar omnämnas det å
Carl XI:s kröningstafla af Ehrenstrahl å Drottningholm. Andra bilder finnas vid
Rydboholm, Vibyholm, Gripsholm, å Riddarhuset, å Karlberg m. fl.
Bland graverade bilder af Per Brahe d. y. intages hedersrummet af den
ofvan-nämnde Falckska gravyren (se pl. 114), som äfven finnes i mindre skala graverad
af I. H. E. samt af P. Troschel. Guldsmedsgesällen I. Straus från Berg har utfört
ett stick, som, ehuru mycket dåligt, dock är något bättre än de till samma serie
hörande bilderna i Carl XI:s bibel in 4:0. 1674; det är en tydlig efterbildning af
Grignons gravyr (pl. 142) efter Ehrenstrahls original. Af detta senare finnes en
mycket sällsynt variant (unicum?), hvarpå den kungliga kronan samt hyendet
bort-tagits och ersatts med Brahevapnet. Äfven Sigmund Vogel har graverat en bild af
Per Brahe d. y. En anonym gravyr är i afseende å anordning och inskription
alldeles öfverensstämmande med denna af Vogel, men företer olikheter i dräkten samt
visar ett helt annat ansikte.
BRENNER, ELIAS. Pl. 143.
Den berömde miniatyrmålaren, kopparstickaren och fornforskaren Elias Brenner,
var född finne. Fadern var kyrkoherde i Storkyro och där föddes sonen 1647 den
18 april. Vid nyss fyllda 16 år inskrefs han vid Upsala universitet och idkade där
hufvudsakligen antikvariska studier, men jämsides därmed fortfor han att utbilda sina
under faderns ledning till lif väckta stora konstnärliga anlag. Redan 1668 lämnade
han Upsala och företog resor inom landet samt i Finland i forskningssyfte och
af-tecknade därunder fornminnen. Under en tid åter i Upsala under början af
1670-talet stannade han där endast kort, för att sedan medfölja konung Carl XI på dennes
resa till norra delarne af landet. Härefter sysslade B. hufvudsakligast med
miniatyrmålning, han var då bosatt i hufvudstaden och blef utnämnd till “hofminiatör“ 1677,
men först efter Signacs död fick han ordinarie anställning. Han lärde sig senare
kopparstickarekonsten och blef såsom sådan mycket framstående. Sina antikvariska,
heraldiska och numismatiska kunskaper vidgade han alltjämt och har bl. a. utgifvit
det synnerligen förtjänstfulla “Thesaurus Nummorum Sveo-Gothicorum“.
Han afled i Stockholm 1717 den 16 januari. Om honom se närmare Elias
Brenner, utg. 1896 af E. Aspelin.
Det å pl. 143 afbildade sticket är utfördt af C. H. efter originalet. Det finnes
äfven i mindre skala i gravyr af Akrel.
BURENSKÖLD, JAKOB. Pl. 158.
I Stockholm föddes 1655 den 25 december Jakob Burensköld, son af
härads-höfdingen Nils Burensköld och dennes maka Eva Ulfvenklou. Han ägnade sig redan
tidigt åt krigarens yrke och var vid tjugutvå års ålder ryttmästare under Nils
Gyllenstierna samt deltog med utmärkelse i Carl XI:s krig mot danskarna. Sedan han
under flere år tillhört Malteserordens trupper och i sådan egenskap blifvit använd mot
Turkiets härskaror i Ungern, var han dock åter i Sverige 1688 och hade avancerat till
major vid Östgöta kavalleri, när ryska kriget utbröt. Senare utmärkte han sig vid
flere tillfällen under det polska kriget. Han avancerade därefter snabbt till öfverste,
generalmajor samt landshöfding (1706). Sedan han 1709 utnämnts till generallöjtnant,
kommenderade han 1710 vänstra flygelns kavalleri i slaget vid Helsingborg, därhän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
