Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Danckwardt-Lillieström, (Niclas) Claes. Pl. 116 - De Geer, Charles. Pl. 207 - De Geer, Laurent. Pl. 95 - De Geer, Louis. Pl. 74 - De la Gardie, Jakob. Pl. 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
DANCKWARDT-LILLIESTRÖM, (NICLAS) CLAES. PI. 116.
Son af en från Lübeck till Sverige inflyttad gevärsfaktor i Örebro samt född i
denna senare stad 1613 började Niclas Danckwardt sin militära bana 1629 såsom
en man i ledet. Efter knappa 18 års tjänst var han öfverste för ett af honom själf
värfvadt regemente. Adlad 1647 samt utnämnd till kommendant i Neustadt i Mähren
blef han senare landshöfding samt generallöjtnant, hvarjämte han under någon tid
var guvernör öfver Skåne (Halland och Blekinge) samt krigsråd i krigskollegium.
Han afled 1681 d. 6 januari.
Hans porträtt måladt i olja fanns på 1860-talet å Kåsätter i Örebro län. Den
här meddelade, å pl. 116 afbildade gravyren är utförd af F. Akrel 1779 efter ett
år 1649 utfördt original, möjligen nämnda, å Kåsätter befintliga, oljemålning.
DE GEER, CHARLES. Pl. 207.
Sonsonson till den ryktbare till Sverige på 1620-talet inflyttade Louis De Geer
och son till Jean Jacques De Geer till Finspong föddes Charles De Geer 1720 den
10 februari på Finspong, men erhöll sin uppfostran i Holland, dit han redan vid tre
års ålder flyttade jämte föräldrarna. Det var först några år innan han skulle
tillträda det af en hans äldre farbroder stiftade fideikommisset som han återvände till
Sverige, nämligen 1738. Efter studier, först i Utrecht och sedan i Upsala öfvertog
han själf 1741 skötseln af sina stora egendomar, hvilket maktpåliggande värf han
utförde med mycken framgång, därvid läggande i dagen lysande administrativa
egenskaper. Hans namn har dock gått till eftervärlden af en annan anledning. På det
naturvetenskapliga området har han förväfvat sig en mycket framstående plats, särskildt
såsom kännare af insekternas lefnadssätt, förvandlingar och instinkter. Ett af honom
utgifvet storartadt illustreradt arbete i åtta band kalladt “Mémoires pour servir å
1’histoire des insectes“ anses äfven af moderna naturforskare hafva stort vetenskapligt
värde. De Geer, som sedan 1750 hade titel af hofmarskalk, afled i Stockholm den
7 mars 1778 efterlämnande minnet af en ädel, upplyst och välvillig personlighet.
Hans porträtt finnes på Leufsta måladt af O. Arenius (se Personhistorisk
Tidskrift årg. III, häft. i, sid. 19); äfven på Gripsholm finnes porträtt af honom. Den
å pl. 207 afbildade, af J. Gillberg utförda gravyren har till förebild ett af G.
Lundberg måladt pastellporträtt; denna gillbergska gravyr finnes äfven i mindre skala
samt omgifvet af en oval inramning.
DE GEER, LAURENT. Pl. 95.
Äldste son till Louis De Geer d. ä. föddes Laurent De Geer i Dortrecht 1614
den 16 maj, tolf år innan fadern öfverflyttade till Sverige. Han var liksom fadern
“en ovanligt ädelsinnad, from och gifmild natur.... lifligt intresserad af studier och
vetenskaper samt ovanligt språkkunnig“. Ehuru ej i egentlig mening bosatt i Sverige
hade han dock här stora intressen att bevaka samt besökte detta land flere gånger
jämte sin familj ibland för längre tid; så föddes t. ex. en hans dotter i Stockholm.
Han afled 1666 i Amsterdam.
Hans porträtt måladt af framstående holländsk mästare finnes vid Leufsta samt
har möjligen varit förebild till Crispin de Pas teckning för här afbildade stick af Th.
Mattson (pl. 95). Samma bild, men med ljus bakgrund dock utan inramning och
underskrift finnes i Kungl. Bibliotekets samling af svenska porträtt.
DE GEER, LOUIS. Pl. 74.
Louis De Geer, som härstammade från en gammal belgisk adelssläkt, föddes i Liége
den 17 november 1587 och emigrerade med föräldrarne till Holland, där han från
1615 i Amsterdam hade en omfattande affärsrörelse, hvarigenom han kom i förbindelse
med Sverige och dess ledande män. Snart nog blefvo hans svenska intressen af
mera aktuell art, i det han af Gustaf II Adolf såsom pant erhöll stora, kronan
tillhöriga, svenska bruksegendomar. Det var likväl först från 1628, sedan han
öfver-flyttat till Sverige, som han kan räknas såsom svensk. Sitt nya fosterlands väl
befrämjade han dels genom införande af förbättrade metoder vid kanongjutning och
järntillverkning, dels genom utrustandet af den flotta, som 1644 förskaffade Sverige
sjösegern vid Femern. De Geer, som 1651 återflyttat till Amsterdam, afled där
1652 den 19 Juni och begrofs i vallonska kyrkan i Dortrecht.
Hans porträtt, en framstående bild af den berömde David Beck, äges af
rytt-mästaren friherre Gustaf De Geer till Finspång, samt finnes i kopior dels på Leufsta,
dels på det De Geerska familjegodset Rhijnhuyzen i Holland. Det är efter detta
porträtt som Jeremias Falck 1649 utfört den å pl. 74 reproducerade gravyren,
hvaraf exemplar äfven tryckts under senare tid; den Falckska gravyren har
efterbildats af Aubry och F. Akrel samt af Th. Matham, hvilken senare graverat ett ganska
sällsynt blad.
DE LA GARDIE, JAKOB. Pl. 75.
Äldste son af den till Sverige inflyttade Pontus De la Gardie (se nedan) och
konung Johan III:s naturliga dotter, Sofia Gyllenhielm, föddes Jakob De la Gardie i
Reval 1583. Man har i allmänhet antagit, att han var den yngre brodern, men af
konung Sigismunds stadfästelsebref å friherreskapet för honom synes otvetydigt, att han
var äldst, det torde därför vara visst, att det hittills såsom brodern Johan De la Gardies
födelseår i allmänhet meddelade årtalet 1580 är orätt. Redan vid trettio års ålder riksråd
och generalfältherre, intog Jakob De la Gardie vid Carl IX:s död inom de styrande
kretsarna en framstående plats och åtnjöt allt framgent såsom krigare ett mycket stort
anseende, närmast på grund af det utmärkta sätt, hvarpå han ledt krigen i Ryssland
och därigenom åstadkommit den för Sverige så fördelaktiga freden i Stolbowa 1617.
Jakob De la Gardie, som 1615 blifvit grefve med Leckö till grefskap, utnämndes
till riksmarsk 1617 och blef senare af denna anledning en af drottning Christinas
förmyndare. Slutligen blind afled han i Stockholm den 12 augusti 1652. En
allmänt gängse uppgift, att han skulle dött i Skara stämmer ej väl öfverens med
följande ord i den Oxenstiernska minnesboken (De la Gardieska Archivet): “1652
den 12 augusti dödde herr Jacob De la Gardie i sitt hus vid stora torget.“ Likaså
framgår af hans likpredikan (Skoklosterarchivet) samt af danske ministern Juels bref
(Fryxell. Handlingar, I, 94), att han verkligen aflidit i hufvudstaden.
Han var gift med Ebba Magnusdotter Brahe “boren grefvedotter till
Visings-borg“, konung Gustaf II Adolfs ungdomsbrud.
Redan från 1606 äger man ett utmärkt, på trä måladt porträtt af Jakob De la
Gardie, sannolikt utfördt under hans tjänstgöring i holländska armén, af
framstående nederländsk mästare. Detta porträtt förvaras vid Gripsholm, dit det
skänkts af excellensen grefve Jakob De la Gardie. Det är ett knästycke sedt
framifrån, med högra handen hvilande på den å ett bord liggande hjälmen, den vänstra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
