Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Enander, Samuel (Gyllenadler). Pl. 99 - Engeström, Johan. Pl. 203 - von Fersen, Axel. Pl. 221 - Fleming, Clas. Pl. 119 - Fleming, Erik. Pl. 112 - von Friesendorff, Johan Fredrik. Pl. 97 - Fuchs, Rutger. Pl. 173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENANDER, SAMUEL (G YLLEN ADLER). Pl. 99.
Född den 20 september 1607 i V. Eneby församling, där fadern var
kyrkoherde, kom Samuel Nicolai till Upsala universitet och blef 1632 filosofie magister.
Sedan han under något mer än 15 år varit dels lektor i Linköping, dels kyrkoherde i
Söderköping, utnämndes han till hofpredikant 1647 samt följande år till superintendent
vid svenska armén i Tyskland. Utnämnd till enahanda befattning i Carlstad 1650
samt till biskop i Linköpings stift 1655 och adlad 1658 med namnet Gyllenadler
afled han 1670 den 17 december.
Det å pl. 99 meddelade porträttet af Samuel Enander härrör från en gravyr
signerad: B. E. fec. P. Troschel och utförd 1649, då Enander var 42 år gammal.
Varianter af detta stick finnas, hvarå synas smärre olikheter i ramverket.
ENGESTRÖM, JOHAN. Pl. 203.
Ätterna von Engeströms stamfader, biskopen öfver Lunds stift, Johan Engeström,
föddes den 21 november 1699 i Lilla Slågarp i Malmöhus län. Fadern var länsman.
Vid ännu ej fyllda femtio år utnämndes han, som varit teologie professor och
domprost, till biskop öfver Lunds stift. Han ansågs på sin tid såsom en ovanligt
framstående kännare af orientaliska språk, särskildt hebreiska och kaldeiska. Han afled
den 16 maj 1777 i Lund.
Det å pl. 203 meddelade porträttet är en afbildning af J. Gillbergs gravyr, som
företer den egendomligheten, att å somliga exemplar angifves J. H. Scheffel hafva
utfört originalet, å andra däremot att det är af F. Brander; i öfrigt äro gravyrerna
alldeles öfverensstämmande.
VON FERSEN, AXEL. Pl. 221.
“Le beau Fersen“, d. v. s. grefve Axel Axelsson von Fersen, föddes den 4
september 1755 och var son till den bekante statsmannen och politikern grefve
Axel Fredrik von Fersen och hans grefvinna Hedvig Catharina De la Gardie.
Hans lysande bana och hans tragiska slut äro alltför kända för att här närmare
omnämnas, må därföre blott erinras om följande data. Endast femtonårig begaf han
sig till utlandet för att utbilda sig på den militära banan, för hvilken han var
bestämd; efter fem års studier i Tyskland och Italien, samt tjänstgöring i franska
armén återvände han till Sverige. Utnämnd till kapten vid Lifdragonerna 1775
tjänstgjorde han några år i svenska armén, men återvände snart till Frankrike, där han
nu erhöll en titulär öfverstefullmakt, hvarpå han såsom adjutant medföljde Rochambeau
till Nordamerikanska frihetskriget. Till belöning för visad tapperhet utnämndes han
1782 till secundchef vid franska regementet Royal-Deux-Ponts och 1783 till verklig
chef för regementet Royal-Suédois. Ungefär samtidigt blef han öfverste i svenska
arméen och var under denna tid en ofta sedd gäst vid franska hofvet. Han stod
hos den sedermera så olyckliga franska konungafamiljen högt i gunst och var den,
som var dem behjälplig vid den misslyckade flykten från Paris. Sedermera under
en del år verksam för åvägabringande af en motrevolution i Frankrike återvände
Fersen till Sverige, där han snart utnämndes till riksmarskalk. Det var under
utöfvande af detta ämbete vid kronprinsen Carl Augusts liks införande till hufvudstaden
den 20 juli 1810 som han af den rasande hopen mördades, till följd af en väl skött
intrig från hans afundsmäns och fienders sida.
Af Axel von Fersen existerar ett flertal porträtt, bl. a. ett af C. F. Breda i Upsala
universitets samlingar, men af gravyrer från äldre tider endast den å pl. 221
meddelade, hvad likheten angår sannolikt mycket otillförlitliga ryttarbild, som graverats
af Snack och framställer den lysande ädlingen i barnaåren.
FLEMING, CLAS. Pl. 119.
Äldste son till öfverståthållaren friherre Herman Flemming till Liebelitz, föddes
Clas Flemming den 15 februari 1649 i Stockholm. Sedan han dels ägnat sig åt
den militära banan, dels såsom kansliråd och landshöfding haft tillfälle att visa sina
utmärkta egenskaper och sedan han vid 1680 års riksdag haft förtroendet att vara
landtmarskalk, inkallades han 1681 i rådet och blef under de senare åren af sin
lefnad en af de ifrigaste förkämparne för reduktionen. Han afled den 31 juli 1685.
Hans här å pl. 119 afbildade porträtt är graveradt af F. Akrel och tillhör en
serie innehållande gravyrer efter de å Riddarhuset bevarade originalen.
FLEMING, ERIK. Pl. 112.
Den tappre Henrik Fleming hade med sin första fru, Ebba Bååt, åtta barn,
af hvilka sonen Erik var det fjärde i ordningen. Han föddes 1616 på den gamla
slägtegendomen Edeby och ägnade sig tidigt åt studiet och skötseln af
bergverken i vårt land. Sedan han under helt kort varit landshöfding i Kopparbergs län
samt landtmarskalk 1654 blef han president i Generalbergsamtet samt 1655 riksråd.
Han afled på sin gård Riksten den 19 april 1679.
Det å pl. 112 meddelade sticket tillhör samma serie, som ofvan nämnts vid
Clas Fleming.
VON FRIESENDORFF, JOHAN FREDRIK. Pl. 97.
Född i Bremen 1617 kom Johan Fredrik “Friesendoorff“ genom riksskattmästaren
Gabriel Oxenstiernas bemedling tidigt i svensk tjänst och användes vid flere
beskickningar och fredsförhandlingar. År 1649 blef han svensk resident i Portugal,
men återvände snart till Sverige, där han utnämndes först till kammarråd och senare
till kommerseråd, hvarefter han 1661 som svenskt sändebud i London afslutade
alliansen med England. Han afled 1669 i Stockholm; själaringning efter honom ringdes
sistnämnda år den 26 mars i S:t Nicolai, där han begrofs 1670 den 14 maj; själfva
jordfästningsceremonien synes dock skett redan den 13 maj i Riddarholmskyrkan.
Han var ej introducerad som svensk adelsman, men blef såväl engelsk baronet som
kejserlig tysk riksfriherre. Han efterlämnade minnet af en mycket framstående
diplomat.
Hans här å pl. 97 meddelade porträtt är graveradt af P. Willemsen, en
framstående kopparstickare från midten af 1600-talet.
FUCHS, RUTGER. Pl. 173.
Denne en af Stockholms mera framstående öfverståthållare föddes 1689 den 12
april i Malmö, dit fadern, Christian Fuchs, inflyttat från Preussen. Sedan han alltifrån
1699 tillhört krigarståndet och därunder vid olika tillfällen mycket utmärkt sig,
särskildt som chef för Södermanlands regemente 1719, då han vid Södra Stäket
af-värjde ryssarnas anfall på Stockholm, erbjöds honom 1723 att blifva president i
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
