Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Gyllenborg, Jakob. Pl. 131 - Gyllenstierna, Göran. Pl. 124 - Gyllenstierna, Göran. Pl. 224 - Gyllenstierna, Johan. Pl. 113 - Gyllenstierna, Maria Gustafva. Pl. 156 - Hedlinger, Johan Carl. Pl. 195 - Horn, Arvid Bernhard. Pl. 160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genomförande. Han erhöll namnet Gyllenborg, då däremot brodern antog namnet
Leijonstedt; båda blefvo senare upphöjda i grefligt stånd. Först en obetydlig
tjänsteman i kammarrevisionen, blef han, tack vare det utmärkta sätt han utfört olika
revisionsuppdrag, insatt i reduktionskommissionen, hvaruti han snart blef den egentliga
själen. Landshöfding 1689 och landtmarskalk vid 1693 års riksdag blef han 1695
kungl. råd. Han afled i Stockholm 1701 den 11 mars.
Det här afbildade sticket är utfördt efter den å Riddarhuset förvarade
originalmålningen, gravyren är af F. Akrel.
GYLLENSTIERNA, GÖRAN. Pl. 124.
Göran Göransson Gyllenstierna föddes i Dorpat den 2 februari 1632 och var
sonson till den under Carl IX:s regering såsom amiral bekante Göran Nilsson
Gyllenstierna. Redan vid tjugofem års ålder utnämnd till landshöfding ingick Göran
Gyllenstierna i rådet 1666; kort därefter president i reduktionskollegium samt 1673 till
öfverståthållare i Stockholm. Han ansågs visserligen såsom en utmärkt ämbetsman
och en upphöjd karaktär, men dock helt och hållet sin mäktige broder Johan
Gyllen-stiernas lydige redskap. Också var hans ställning efter broderns död tämligen osäker,
hvarföre han lämnade sina höga och maktpåliggande ämbeten samt utnämndes till
president i Göta hofrätt, hvilket ämbete han dock aldrig tillträdde. Han afled i
Stockholm den 20 oktober 1686.
Den gravyr, som afbildats å pl. 124, är utförd af Jac. Piccina i Venedig, helt
visst under den tid, då Göran Gyllenstierna vistades vid akademien i Padua.
GYLLENSTIERNA, GÖRAN. Pl. 224.
Sonson till den föregående föddes Göran Nilsson Gyllenstierna 1724 den 11
april Liksom farfadern ägnade han sig åt den civila banan och uppnådde tidigt
rådspurpurn. Sedan han varit lagman i Nerike, blef han vid 41 års ålder riksråd, men
nedlade dock detta höga ämbete redan efter fyra år. Åter flera gånger kallad till
rådet afsade han sig alltid, men utnämndes 1781 till riksmarskalk. På denna post
hade Gyllenstierna tillfälle att lysa med sina för detta värf särdeles lämpade
egenskaper. Han afled den 17 maj 1799 i Norrköping, sedan han redan 1788 lämnat
alla sina befattningar.
Hans porträtt, helfigur i naturlig storlek, utfördt af L. Pasch, finnes i Upsala
universitets samlingar (Se Svenska porträtt förtecknade af N. Sjöberg. Samlingarna
vid Upsala universitet). Den å pl. 221 återgifna gravyren af Berndes är utförd efter
original af Forslund.
GYLLENSTIERNA, JOHAN. Pl. 113.
Yngre broder till öfverståthållaren Göran Gyllenstierna, föddes Johan
Gyllenstierna den 18 februari 1635 på Elfsjö vid Stockholm. Efter hastig befordran till
kammarråd, hvilken värdighet han uppnådde vid tjugufem års ålder, blef han, nyss
trettio år gammal, hofkanslär och tvenne år senare, 1668, intog han en plats vid
rådsbordet och var samma år landtmarskalk. Han var utan gensägelse en af de
mest betydande personligheterna under Carl XI:s regering, en statsman, som mer än
de fleste haft förmågan att härska och behärska. Broderns biograf, N. v. Dardel,
säger om Johan (se Personhist. Tidskr. Årg. V. sid. 89). “Aristokrat kanske i lika
i
hög grad som medlemmarne af den regering han anföll, var han det dock i en annan
mening. Väl önskade han åt adeln bevara en privilegierad ställning i samhället, men
han ifrade för jämlikhet inom densamma och var en bestämd motståndare till det
alltmera öfvermäktiga inflytande högadeln och särskildt grefvarna sökte tillägna sig.
Stolt öfver sin urgamla härkomst såg han i själfva verket med förakt ned på
flertalet af dessa honom i lysande börd underlägsna grefvar och kunde endast med
yttersta harm fördraga deras högmodiga later och oförsynta anspråk på företräde
framför alla andra. Förtrytelsen öfver dessa anspråk kom sedan helt naturligt att
vända sig jämväl emot den regering, som så uppenbarligen gynnade desamma.“ Sedan
han under Carls fälttåg i Skåne stått vid konungens sida, utnämndes han 1679
till generalguvernör i de nyförvärfvade provinserna, men afled redan den 10 juni
1680 i Landskrona vid knappast fyllda 45 år.
Hans här å pl. 113 meddelade porträtt tillhör den förut omtalade af F. Akrel
graverade serien porträtt af landtmarskalkar.
GYLLENSTIERNA, MARIA GUSTAFVA. Pl. 156.
Dotter af öfverståthållaren grefve Christofer Gyllenstierna, i hans första gifte,
föddes Maria Gustafva Gyllenstierna i Stockholm den 27 okt. 1672. Hon var en
högt begåfvad kvinna och har bl. a. öfversatt Flavii Josephi judiska historia. Gift
1693 med kungl. rådet grefve Carl Bonde öfverlefde hon sin man i trettioåtta år
och afled först den 5 november 1737 på Tyresö.
Originalet till hennes här afbildade graverade porträtt utfördes af Schröder.
Gravyren är af J. Gillberg. En del exemplar af denna gravyr företer den olikheten
med de öfriga att i Gyllenstiernska vapnet stjärnan är afdelad mellan uddarna samt
att själfva skölden erhållit den form, som inom heraldiken brukat användas för
kvinnliga sköldar.
HEDLINGER, JOHAN CARL. Pl. 195.
Ehuru ej till börden svensk kan dock den i Schweiz 1691 födde Johan Carl
Hedlinger med fog räknas som svensk, ity han under tjugusju år i Sverige hade
sin verksamhet såsom föreståndare för myntverket. Hans framstående talang som
medaljgravör fäste Görtz’ uppmärksamhet på honom, hvarföre han öfvertalade honom
1717 att öfverflytta till Sverige. År 1745 lämnade Hedlinger dock sitt nya
fosterland och återflyttade till Schweiz, där han lefde till sin död den 14 mars 1771.
Det å pl. 195 afbildade svartkonstbladet är utfördt af den kände I. I. Haid
efter Arrenii original. Ett annat mycket ståtligt blad framställande Hedlingers bild
är utfördt af samme Haid efter original af I. R. Studer. Äfven finnas några
obetydliga anonyma gravyrer öfver honom.
HORN, ARVID BERNHARD. Pl. 160.
Frihetstidens namnkunnigaste man, Arvid Horn, föddes 1664 i Finland. Han
ägnade sig först åt den militära banan, där han uppnådde generallöjtnants grad.
Sedan han utfört åtskilliga diplomatiska uppdrag utnämndes han 1705 till kungligt
råd och senare till president i kanslikollegium. Under de senare åren af Carl XII:s
regering föll han i onåd och entledigades från flere af sina ämbeten. Efter Carls
död antog han titeln riksråd istället för kungligt råd, men nedlade 1719 alla sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
