Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fänker fim dagg, fynes gråta med mig9 och Ijelfva
träden likfom befvara mit flickande. 1 den
olyckligas ögon taga alla ting en mörk, en forglig
ikap-nad. Ilvar ikulle den väl fiana et enda nöje? Nöjet
flyr for honom > ’ och hans oro förgiftar för honom de
.behag > fom den iköna Naturen bjuder andra.
Ofta går jag i en lund af höga lindar,
plante-fade af landtmannens idoga hand; och där tänker
jag pi hvad jag varit och hvad jag kan blifva. Jag
kommeir ifcog min fordna tid ,/då karleken gjorde mig
lycklig: mit hjerta lifvas därvid up, mit anfigte blir
fullt af eld, och jag glömmer likfom bort mig fjelf,
1 men ack! för et enda ögonblick. Jag vaknar genaft up
och ifrån en inbillad höjd af glädje faller jag tilbaka
i en afgrund af förtviflan, medan mina tårar fukt*
4e blommor fom blekna vid mina fotter.
Ofta när jag fitter allena, och mit hjerta
fkic-kar , med det rökverk fom af Naturens altare hvar
-morgon upgår, fina fuck ar > och mina ögon fin a
tå-rar til Himmelen; när ändteligen mit hufvudv tungt
af forgli ga tankar, lutar fig på min hand; när
trött-dieten kallar på fömnen, och tankarne tränga fig
til-Jiopa i fjälens innerfta känflor: då leka drömmarn^
iomkring mig och vifa mig den älfkade, den
perTo-*ien, fom du nekar mig. Jag fer hans kära hamn,
.jag ropar honom, jag fträcker ut mina armar emot
lionom, jag omfamnar honom 3 jag trycker honom ti(
mit hjertpj men ack! han undkommer mig i fajnm*
ögonblick, jag gifver til et rop fom upv^cker mig,
ioch mina ögon börja å nyo fit ängfliga göromål.
Ofta, då midt under nattens tyflnad hufkar och
unga träd darra omkring mig, och månans ftrålar,
fom bryta genom grenar och blad, måla hundrade
underliga bilder, tror jag mig fe dig på långt håll»
*och hötfa min älfkare* fteg nalkas mig. Ja£ fäfter då
minå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
