Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han för en Haft fin klagan för
Och fvär at kärran öfvergifva.
Han med gevalt vii knähund blifv*
Och göra lyck? förr n han dör.
Du gamla dåre! Häften fvarar,
Du tror dig då nog fin och lätt
At kunna bäras på det fätt,
Och djerfhet med din dumhet parar.
Håll inne med et barnfiigt fkri!
Vid våra år, hvem carefieras ?
Blott den fom ej kan eftimeras»
Förtryter at ej klappad bli.
Men åfnan känner ingen ära
At likna med en knähunds lott.
I herrngåln han nog länge gått,
At denna heders- poft begära.
Han tar fig re’n en knähunds ikick,
Och när han herrn på fältet råkar,
Sin grofva kropp med möda bråkar
At fynas lika fnäll och qvick.
Hans fukter husbond* ändilig tvinga
At vända fina ögon dit.
Straxt tror fig åfnan favorit,
När han kan herrn til löje bringa.
I flöd af et få prägtigt namn,
Hvars rätt han vil til fullo öfva,
Han tror ej mera krus behöfva,
At kafta fig i husbond s famp.
Men herrn på ryggen honom plaggar}
At på hans uptåg göra flut.
Ur barmen knähund’ rufar ut
Och fotter, ben och Öron naggar.
H 4 Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
