Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JAN. FEBR. MART., FÖR ÅR 1785. 5
För ſtolt, för blind at mägta ſkilja
Sit val ifrån nödvändighet,
Hon följer under namn af vilja
En evig undergifvenhet.
HON ſin beſtämda dom med ingen omſorg tvingar;
Den lott ſkal fyllas op ſom henne föreſtår.
At följa hennes väg får faran nya vingar,
Och när hon dåden flyr, hon den til möte går.
Hvad båtar, at des ſvaghet klagar
Och gör hvar dag des fruktan ny?
Hon kan ej händelſernas lagar,
Ej menſklighetens öde fly.
DET ſläcker folkſlags namn och ſkiftar Kungars ſpira,
Likſom en bölja ſänks framför den näſta våg.
Jag trampar Trojas ſtoft och aſkan af Palmira,
Jag ſer en ödemark, där Didos fäſte låg.
Och du, ſom nyſs vid andras bårar
Din ömhets ädla märke gaf,
Skal äſka ſjelf en gång de tårar,
Som du göt ut på deras graf.
O Rom! hvar är din thron, dit mod, dit namn, din ära?
Din Örn, hvars vingars vidd gaf jordens ſlägter ſkygd?
Du har din bana fylt. Du kan din tyngd ej bära,
Din ſtyrka, dit förſvar förſvinna med din dygd.
A 3 En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>