- Project Runeberg -  Svenska Parnassen / För År 1785 /
38

(1784-1786) [MARC] Author: Gustaf Regnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

medbfottflig i det grufliga mordet. Imedlejrtid
fmífc-kfades han, at dárunder uptácka, det bans
álíka-rinna tilhórcje eu flágt, foni ágde ánfeepde iblancj
déífe vildp.

Andteligen år, under h^fidighetens tackelfe,
dagen faflflald, at afvefa, ifrån denna ó, fom var
fqr R(ll>ertf pn fórtrollad ó. Penne nye Renaudkup*
de icke et ógonbJick iphárda den tankep, at i^an en
gång íkulle nódgas rycka fig utur fin Ärmide* armar,
Robert r »fick róna , at af alla våra viifarelfer karleken
ár dep mefi förledande.’ Han drackfulla matret af
des gift: han hade glómt England, Europa, hela
verldea: Zeland var blifvet hans fádernesland; han
fåg intpt annat ån deífa firápder, eller råttare, Govan
nahe var alt hvad han fåg, alt hvad han áflufldade.
Jdan tycktes, med fit ómma begár, hafva infupit
des-ía climaters epfald, upriktighet, fanniug. Han kafla?
de fig fiundotn i fin miga álíkarinnas famn,’tryckte
henne med häftighet iiitil fig, utgót floder af tårar,
pch utropade hogt: Nej, a{drig, aldrig, min Mra
Govanmhe, íkaljag ófvergifv» dig, "aldrig fkole vi
íkijjas åt! Du år mit lif! tala icke om at hår
ikaifa-inig någon rang, några företräden; tal? blott om
din kårlek: fiig mig, at dina blickar altid (kola mota
mina, <4ic hjerta altid klappa err4ot mit! Roberts be*
Jiofde icke fnillets magt, for, at fa uttrycka fig: hap
dikade, pch et uptåndt begår kommer nåra fnillet,

Hvad Z^elåpdikan betråffar, år det icke mojeligt
at fofefiålla fig, huru hogt Eogelsmanpen hade
intagit henne. ;Och foin hennes kånfior voro ånnu mera
ådla ån håftiga, fyflelfatte hon fig ouphorligen at
lindera fin ålikares anfigte, miner och uiin/la åthåfvor:
mårkte hon et drag, en (kugga af fi^årta, få liog hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnass/1785/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free