Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot guld, hvars vårde verlden kånner,
Och allas hug och ynneft drar;
For mynt man vinner nya vånner
For vett man mifter dem man har.
Du klandrar, ’Damon, lyckans lopp,
Du fer me4 jiarm en Vårdig Brutus glömmas
Och hans förtjenft i mörkret gömmas,
Når Pijbn utau vett til åran lyftes op,
Hvi undrar du dårpå? den vågbalk lyckan har,
År lik en annan våg och famma mårke gifver;
Det tunga godfet nedre blifver,
Det Utta np i höjden far,
*3»
Til Iris of ver hennes Friare,
Min 7m, med den Man hur tror du lycklig bli,
Hvars enda omforg år i alt at altid fpara,
Som då han lkrifva ikal, tror det för koftfemt vara
At fåtta pricken öfver I,
»i
XYll
Nyheter,
• Stockholm. Kongl. Mälare-och Bildhuggare-Acade.
mien hade, vid fin vanliga fammankomft den 24 fiftl,
Jan., för at med belöningar upmuntra de ikickligafte
af fina Elever, det nöjet, at fe deras alt vidare
fram-fteg,få at icke allenaft de unge Konftnårer, hvilka förl,
år för fine målning.r upmuntrades *), i i.r företedde
lika prof af flit och ,arbetfamliet,utan ock, at flere uti
ijelfva Teckningen, fom år Academiens nänpafte
föremål |
Se Sv» PantaJJen för,1784, ild. 61 och följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
