- Project Runeberg -  Svenska Parnassen / För År 1785 /
155

(1784-1786) [MARC] Author: Gustaf Regnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jjir riied at ytra min harm öfver Lillcmains upförapy
de; jag döljer icke, at denna håndcife fkiJt ols åt, ocfy
at jag aldrig ikuJle förlåta honom detta ovårdiga ileg.
Fadren var åfven denne gång borta. Min Herre,
fa-de modren, med röreJfe, til mig, ehuru dödande dej
oförmodade heföket af den Herrn för ofs var, har dejt .
likval bidragit at uplyfa ofs om våra Ikyldigheter. Ni
Jhar vifat ofs et iallfynt ådelmod; edra vålgerningar
halva raddat vårt lif: et få ådelt verk bör dock fulbordas,
Alt hittils, min Herre, ha vi kunnat emottaga edra
ijepiW, utan at blottflålla vår heder; betag ois icke
denna hugfvalelfe under våra olyckor. Hedren år fp£
ofs alt; föft er något vid denua tanke... ni kom mer oft£
hit., v man kan tro, at min dotter . .. Jag hindrar
henne at fullfölja: —?• Och 0111 man ock ikulje tro,
min Fru, at eder dotter hös mig upvåckt kånilor, dem
hennes åfyn nödvåndigt bör upvåcka; om jag åhkade
henne .. . fluiile ni tvijHa om den vördnadrfVfom åtfölja
de min kåri ek? Jag föreftåller mig ej, at jag kait
milstankas af er; dengrymmafte oråttvila vore då lör
nen för mit ifriga bemödande at gifva eder prof af
den me(l oegennyttiga tilgifvenhet. —Nej, min
Herre, det kan ické vara jag, fom fknlle fmkra, at edra
vålgerningar vore mindre ådla och rena åu de fynaS ^
^vara; men ni kånner verlden: hon år vår domare, och
det år var Ikyldighet at förekomma hennes omdömen.
Som jag fagt eder: beröfvade alt, utom hedren, viljé
vi heldre alle dö, ån förlora deu. Jag årnade fvara
henne; då mannen i det famma inkom, och hon
up-repade i hans nårvaro hvad hon fagt mig. Han tånk- ^
te icke allenaft fom honr men han bad, han befvor
mig: — At tala upriktigt, min Herre, jag kan icke
fe och ålika uti er annat ån min vålgörare; min dofr
tfer bör aldrig tånka på giftermål: hon år fattig,
hennes rang... Vi ha icke mera någon rang i iajnhållet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnass/1785/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free