- Project Runeberg -  Svenska Parnassen / För År 1785 /
170

(1784-1786) [MARC] Author: Gustaf Regnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Når du din kraft, dit ljus uti en gål utbreder, ’

Hon vål tilfreds med verklig heder
Kan heders-tecken*lått förfmå.

Du ej den orm uti dit fköte kånner
Som åre-lyftnans bröft förtår: ’

Dit glada fållkap frihet år
Och alla nöjen dina vånner.

Då af en Allmagts hand de öden måttes af,

Som^fedan råttvift bland ofs deltes,

Hon åt en del i lycklig frihet gaf
Hvad dfcm i guld och höghet feltes.

En, klåmd af tufen dolda band,

Fick ftyra folk och land;

En an, belkyddad mer ån tvungen utaf lagar,

Fick’råda t6fver lig, fit nöje, lina da^ar.

I prågtigt tvång, bland lyfande befvår
Må hvem fom vil lig fall och hedrad tycka; ^
Men för min del jag finner ingen lycka *

Dår icke någon frihet år:

Gif kedjap annat namn ocll hennes lånkar froycka, t
Hon altid kedja blir för den fom henne bår.

Du glada Munterhet! min tjugu-åra vån/

Som af et ingen ting mig ofta lkapat nojen,

Uppå min nya ban var ån min fdljes-fvån,

Når frihet ger dig vink, ach kom! med fkåmtoch löjen!
En åldrig fnö ibland betåcker bergets topp,

Då vid des gröna fot man vårens våDuft andas:

Så Ikal min pligt med nöjet blandais
Och galen ftunäom muntras op,

3*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnass/1785/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free