- Project Runeberg -  Svenska Parnassen / För År 1785 /
189

(1784-1786) [MARC] Author: Gustaf Regnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

• ix,.

.En FjäRtLS HåtfDELSEfc *).

Jag föddes i en dal, där Zephirens pmtna och fval*
kande anda fpfelade imellan Jöfven. Den unge Apolh
kunde aldrig utan bertörtning nalkas denna dal, ty den
var helgad åt Daphnes minne. Där upfoftrades jag,och
man fade mig, at jag var en ibland de vackrafle af mit
ilågte. Jag fickfnart röna verkan af min fägring, ty jag
vant hundrade unga blommors ömhet fom jag dyrkade,
och i fiviikas ikét jag fmakade vållttftenafmin varelfe.
Ibland de iköna, fom jag ålikade, var Törnrofen den
fom mefl fäftade min flygtiga kånfla, Hennes hemvift1
var i en trägård,fom tilhörde et Herrikap fom vördade
Gudarna.och ålfkade dygden, famt i gfanikapet af min
foflerbygd: dit flög jag at beföka min iköna och
erfara de nöjen fom äro ökände för evigt fuckaude älfkare.
Men detta Herrikap,’ i hvars trägård min vana herberge* *
rades, ägde en fon, fkapad af behagen, yr fom
Kärleksguden: han fångade och ikänktemigåt Tbemir,enung
flicka, desflägtinge: hon hyile mig, och jag förvarades
i en alk. Då kände jag det tvungna lifvets griiflighet och
mit ödes mörker. Rvckt med grymhet ur min ålikades
fa 11111, anklagade jag Gudarna fÖr hårdhet: luften
min-ikades i mit fängelfe, jag förlorade andan och den enda
öfverlefva af tanke var för min ålfkade Ros... Men
obegriplige Gudar! häftigt öpnades min håla och den unga
Tbemir återgaf mig min frihet. Och giad tackade jag dig,
evigt iköna Venus !och dig, lekande Ajirild! at I göten
i 7bemirs hjerta medömkan, den goda odi oikyldiga
kåniian, fom förnyade min fnllhet. Förnöjd får jag åter
ålika dig, dyrkansvårda Ros! och prifa frihetens ljuflfga
magt, til des I5 inågtige Gudar! och deu kulne höften
ändar min varelfe och ftörtar mig i tingens eviga chaos.

*) Af et ungt Fruntimmer;. 1 X.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnass/1785/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free