- Project Runeberg -  Svenska Parnassen / För År 1785 /
333

(1784-1786) [MARC] Author: Gustaf Regnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lovisas Son hade upftigit.jpå Thronen, och
Svenika Vitterheten lofvade iig et nytt tidehvarf af ljus
och ära. Detta löfte hvilade på de fåkrafie grunder,
och kunde ej bedraga. Sång-Gudinnorna hade redan
blifvit kallade til hans vagga; dår inottogo de med
glädje i hans förila blick et löfte om fnille, i hans
förila löje et vålbehag mot dem; de blandade nyttan i
hans-barndoms-lekar^ imak och behag i hans
ungdoms undervisning; och då börd och dygder gjort
honom värdig fina fäders fpira, gjorde deffa honom
ikickelig at ijelf återtaga fina fådérs niagt. Man vet
genom hvad medel. Aldrig har et mera’ Svenfkt
hjer-ta på värdigare fatt nyttjat Svenik mans tungomål,
eller Talaren vunnit et ädlare pris. Gustafs pris
blef et folks lydnad, et folks lyckialighet. Han
kunde ej glömma, at Vitterheten gaf det, han fvor
henne en evig kärlek. Han lofvade at åt henne (kånka
hvar och en af de ilunder, forn regerings-omforgen
lemnade ofri ge åt hvilan, at gifva henne det lugn
hennes yrken kråfva, at upoffra krigs-åran för åran
af hennes lager, at upföka med belöningar hennes
värdige dyrkare, öpna dem vågen til fit Hof och
fin Perfon, f}elf lyfa dem med fit efterdöme, ^el£
elda dem med fit fnille, ijelf leda dem med fin
hand; kort, at i Sverige upkallä det fjerde af
hennes lyckliga tidehvarf. Men med affigten för
hennes åra förenade fig en annan, lika värdig
Monarken. Sjelfsvåldet hade flytt: ordning och lugn
återkommit. Alla voro förenade i lydnad mot fin
Konung; ej i kärlek för hvarannan. Man var underlå*
te; men ännu ej medborgare. Ånnu gåfie i Folkets
hjertan en Iemning af det agg, fom tygellöil rafat.
Hår lefde minnet af en liden oförrätt, dår harmen
éfyer et mifslyckadt rof. Gustaf var öfvertygad,
Y 3 at

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnass/1785/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free