Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Et evigt morker re’n A donis 6ga ilåckt^
Ej rofeti kan fin pragt kring kinden långre ftro,
Och (jelfva Fröjas kylTar do
På denna kalla låpp, fom grafvens blekhet tåcker.
Forgåfves af fin eld hon hundra vitnen ger,
Ej fm lyckialighet Adonis kånner mer.
*
Jag for Adoms lutan ftåmmer:
♦
Adonis år ej mer, och echo återför
De forgfna Kårleks-gudars jåmmer.
Et grufligt bane-fär ’Åderns lif forftor,
Meh Fröja fåder i fit hjerta
Et får fom mera fruktas bor;
Dryaden gråter vid des fmårta,
<5cb ifrån Fauni tropp man tåta fuckar h6r.
Ej forgen mer i gåleu bårgas,
En vild fårtviflans eld Gudinnans broft betar,*
Hon flånger ut lit hår, hon oknen ofverfar,
Af blod 1 hennes fjåt det hvaffa tornet fårggs:
Med oafbrutna klago-lkri
% Hon återfordrar den fom hennes hjerta vunnit,
Förgåfvest lifvet ren forfvunnit,
Han kan ej mera frålfad bli.
Cytheren, utaf forg betagen,
Med båfvän Fröjas 6de fer;
Hon år ej den Gudinnan mer
Som lyfte glad och fkån fom dagen.
Hon andas intet mer i fin Adonis famn,
Han år ej mer, och blek och ilagen,
Ar Fröja knapt iin egen hamn,
A a 3
#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:03:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svparnass/1785/0371.html
