- Project Runeberg -  Svenska Parnassen / För År 1786 /
26

(1784-1786) [MARC] Author: Gustaf Regnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Huru angenäma blifva mig genom dig defla årfda för«
delar, fom jag vål utan dig fltulle beiitta, men finna r
föga begärliga! Ty hvad år en lycka, den man ej
delar med en ålikad perfon ? Min oro, min trånad, min
förvillelfe, eller hvad ikal jag kalla det, fom jag
rönte, då mit faknande hjerta ånnu trångtade til et
föremål , fom jag icke kände, få långe jag flickade efter
dig, min Emilia, utan at veta, hvem och under hvad
himmel du var: alla deiTa obefkridiga kånflor voro
vit-nen, huru föga arfs*rätten til en apftåndig
förmögenhet och alla defla lyckan» förmoner, hvarefter tufende
mennilkor fucka, kunde göra mig lycklig. Jag
kallade dem mina, utan at i detta begrep finna den
Jjuf-lighet, fom däri tros ligga förborgad. Mit kånflofulla
hjerta, lom allenaft i våntkapens, ömhetens och
för-troligheteas iköte kan finna fin lyckfaligbet, få framt
Himlen åtnnat detfarmna en lyckfaligbet, förblef
otil-fredsilåldt: det fuckade fil Himlen blott om en vån,
en kår ålfkarinna, beredt och längtande at meddela
fig, at öfverlemna fig åt hela fin ömhet.

Denna vån har jag funnit i dig, och den tanken,
at tjllika med dig beiitta defia jordiika fördelar, gifver
u in lycka en glans, fom den förut icke ägde. Huru
ljufiig år mig denna betraktelle, då jag, förd vid
handen af det gladafle hopp, om den fiilla aftonen
vandrar i min trågård och tänker på den lyckligaire
framtid? Ach, huru angenåmt år det mig, at tånka, det
jag år i fiånd, at göra den perlonen lycklig, fom jag
utvalt ur en hel verkl, och den jag vil Ikånka hela min
kårlek! Tånk, min Emilia, huru dyrbar denna
be-traktelfe måile göra mig deu annars likgiltiga
hefitt-jaingen af en flags förmögenhet! Påmin mig ofta, at
du år fattig: jag ålfkar denna erinran, den gynnar mit
hopp, at kunna göra dig både rik, lycklig. — O!
huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnass/1786/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free