Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gån, bjuden hela afgrunds hår
A t i Tyrannens hjerta rafa,
Och for hans tankar och begår
Beftåndigt breda ut den fafa,
Som laftens fjåt förvilla plår!
Christiern, til Chrijlina.
Jag blott kan ömka och beklaga
Et .utbrott af få fvagt och fruktlöft raferi,
Och vil ej annan håmd uppå din djerfhet taga,
Ån a t du fjelf ikal utfedd bli
At fråmja mina vårf och ftörta dit parti*
Gå ikyrida dig til Guftafs låger,
Såg, at jag i mit våld hans moders dagar åger,
Vis honom ut det rum, dår hon lit fångfel har;
Såg, at fig dolk en redan höjer
Som fönderilita ikal det iköt fom honom bar,
Om han til nåfta dag för Stockholms murar dröjer. .
Christina*
Nej, ingen plågohamn fin grymhet långre ftråckt!
Tyran! och det år mig du vil i omförg gifva
Et vårf, fom afgrund gelf til fafa ikulle våckt!
Hvem, jag til Sverges fall et nefligt medel blifva
Uti en bödels hand, fom mördat all min ilågt? —
Hvem jag?
Christiern.
En dyrbar pant ikal för din lydnad fvara*
Gå, öfvervåga vål din fvaghet och min magt.
Chriftina, du år mor —• nog af •— du fer den fara
Som ♦ * .
C 4 (Han ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
