Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De Maratbonfka båljor fvalla
Och krofsningen af Perliens magt *).
Af ingen måttlig kraft en hjelte ftjelpas kan,
Vid alla odens hot han kämpar emot alla;
Men vid hans tunga fall Iku millioner falla
Och hårar, folk och land förkroflas mot hvaran.
Du går, o Mithridat! at på en verld dig hämna:
Vid llagen af din arm hon tror lit lköte rämna
Och Ikålfver ån den ftund då hon forkroflar dig!
Så fjällens blanka rygg til molnet refer Hg.
Om blixten hennes barm ikal bryta,
Om hennes maffa ramla Ikal,
Må Etna vid des Ikakning syta
Och jorden rämna vid des fall.
En mera ftilla dygd med lika bergfaft mod’
Förtjufer mera ljuft, men lika undran väcker:
En Hjelte icke blott med Gudars blixt förlkråcker,
Han liknar dem i magt, men ock fom vis och god.
Övad kraft, o Ariflid! dit lugna linne röjer?
Dig retelfen ej drar, dig qvalet icke bojer,
Du går med fåkra ftég til hög Aa föremål.
Mit hjerta icke dig beklagar,
Når ur lit moderliga Iköt
Et vredgadt folterland förjagar
Den fon fom nyfs des fjättrar bröt.
I Him-
*) Man finner hos Plutarch, hvad verkan
Marathon-fka fegren gjorde på Tbemrßoc/es. Forf\ Anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
