Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysningen: han tager tip fem lotiiscPor utur fin Ticka
och vilar för herden, med et ord, Jofvar honom dem,
om tan vil upriktigt fvara på hans fråga. Mannen
röjer ftraxt tecken til en ovanlig invärtes rörelfe; man
fer lått, at en håftig firid föregår i hans fjål: fvetten
flyter af hans panna, han öpuar munnen, men faller
titi en fanslös tyflnad; hans röft vägrar at låna fig åt
hans obetånkfamhet. Man bör veta, at hundrade
tju-gujivres åro en blånkande lycka for Cotilcan. Men
om han ej kan tala, har han dock händerna fria: lian
pekar åt bergen. SoJchrterne förila denna auvisning; de
föra honom med fig: man uptåcker åndteligen
rymmaren i denna desfriflaö; man griper honom, och
de fem louisd’orerne ligga redan i förrädarens hand.
— Vid hemkomiten i des hydda, röjer honom Tnart
en glädje fom icke var honom naturlig: hans far
öf-verrafkar honotn, och finner honom råkna de
penningar, fom voro belöningen för hans förräderi.
Gubben, förbittrad, tviflar ej, at defle penningar åro
flul-ne, och vil på flundeh höra, på livad fått hatt
kommit til dem: tonen kafiar fig for hans fot, och uptåc*
ker, faftån med möda, orfaken til fin hafiiga
förmögenhet. Hvad, ropar den ärlige gubben, utan at
lein-11a honom tid at fulborda, du har genom et förräderi
kommit til defTa penningar? Olycklige! och jag år din
far! Han ftger icke mera, han kaftar fig med
häftighet öfver den brottflige, binder honom til händer och
fövter vid fåug-floipen, fåtter någre af fit folk at vaka
öfver honom, och fkyndar fig til den franlke
Befål-liefva-ren, faller på ki\ä för honom, och ber med
tårar i ögonen om nåd för rymmaren, hvilkét honom
aldeles afflås. — Ni vil då icke höra mig-? Så (kal ni
ock fa fe, huru en Corfican beter fig emot en fou,
fom vanhedrat fin flågt, fit land, ochfom vi tåle för-
. xå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
