Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag grånfen af dit rike hinner,
Jag dår det falla paret finner,
Som nyfs dit ok få glåttigt bar;
Och dår, fom idel nöje var,
Dår år blott forg och fmårta qvar.
Jag hår uti beftörtning ftannar
Vid ångerns roft utaf din ilaf:
Han nu den ljufva ftund förbannar
Som nyfs få mycken vålluft gaf,
Och med en kropp fom tynat,af,’j
På nöjets bådd i hålfans graf,
Han laitens klago-ljud befannar,
’Hår år din falmä fållhet röjd:
, År detta det, fom få förtjufar?
Acb,»Ungdom! fom få håftigt rufar
Til ömhet af naturen böjd,
* En mångd af kånilor dig förvilla,
Du onfkar rått, ätt föker illa9
Och midt uti din fållhets höjd,’ »
Om Dygden ej dit val kan gilla,’
Blir du vid målet icke nöjd.
Nej, Aftrild, kan du icke fåmjas
Med ordning och med måttlighet,
Jag nödgas då vid dig at våmjas;
#Jag af förfarenheten vet
At dina nöjen fåkraft ffåmjas
Af trohet och beilåndighet.
Når fjåriln iig förrådifk fvingar W
Och mufl: ur tufen blommor tvingar;
Han fötman hvarje gång förringar;
U • Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
