Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken högtid, att förestå en tjenst! Om det vore jag, så
skulle hela verlden få spotta mig i synen, om jag beklagade
mig öfver annat, än att jag intet avancerade mer. Så gör
ju allt raisonnabelt folk? Fråga hvem du vill, om någon
har samma sentiment som den token.
Chorus. Ja, ja, det är en narr! — Annika, hit med
mer socker!
Arg. Förlåt mig, go herrar, det är en förnuftig karl,
och om honom, som erkänner sin svaghet, har jag större
hopp än om er allesammans. Farväl!
Här ser du, min läsare, en hop af vår tids tjensteämnen.
Det är sant, Gudi lof! vi ha några, som med sin skicklighet
gifva oss så ovanligt hopp, att ålder och långlig tjenst hos
otjenligare folk bör emot deras befordran intet vara något
skäl. Men beklaga emellertid desse, beklaga ock kronan,
om hon skulle få många sådane i sina beställningar, och
om ingen förnuftig urskiljning blir anstäld, som utan afsigt
skärskådar såväl medfödd som inhemtad skicklighet. I
mogne, välförtjente män, som med goda grundvalar så ädelt
anlagt er ungdoms tid, ack, huru lycksalige I ären! När
mina tankar upphäfva sig från det sällskap, som jag nu
omtalat, till er, så tycker jag mig komma ur ett bås in i
ett kungligt kabinett. Er möta intet de agg och
sinnes-plågor, som dessa ömkliga djur emot ålderdomen skola utstå.
Och 0111 så händer att man försummar er förtjenst och
låter er allt för länge på ett ställe sitta obefordrade, så
försummar dock intet den ärbara verlden att gifva er genom
ryktet den heder, som lyckan er förnekat, Och se, den
hedern är fastare, han håller bättre ut genom tidernas
ändringar.
Krämarhandeln *).
Utaf en stor auktor, som jag kallar den Skandiske
Mercurius, har jag inhemtat följande historia. Jag beklagar
att hon kan kallas en tragedi; men stor sak! man kan intet
alltid skrifva komedier.
*) Argus drager här i härnad mot kommissionshandeln och
förordar den inhemska industrien. Såsom en varm anhängare af det
vid denna tid herskande merkantilsystemet angriper han med sin
satir de köpmän, som på kredit togo utländska varor för att i Sverige
försälja dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
