Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag tillstår ock sjelf, att han gjorde sig alltför mycken möda
med en klar saks försvarande.
»Det lärer vara en mjeltsjukling, en fantast», sade Jeppe
Vildhjerna.
Björn. Eller ock en slags favorit. Ja, hörer du nu,
bror, att man redan håller oss för allrådande i det landet,
man fruktar oss redan. Sannerligen, man har ock skäl dertill.
Jag undrar hvar det riket är. Ack himmel, när skola vi
komma dit? Jag tycker mig redan —
Jeppe. Kurage! vi råka väl dit. Men huru skola vi nu
dela det oss emellan? Hvilket vill du ha? Vill du taga
hela krigsmakten och försvarsverket under dig, så vill jag
taga hela hushållningen, eller tvertom. Lika mycket!
Björn. Nej, låt oss upprätta oss hvar sitt hertigdöme,
inrätta vår regering, hålla våra hof, utdela våra tjenster,
föröka våra skattkamrar, då skola vi resa till hvarannan med
stor ståt, och när vi —
Jeppe. Och när vi låta se oss ute i våra hofsalar, skola
favoriterna föra krig med tankarne och missunna hvarandra
våra samtal och helsningar. —
Då kunde jag intet längre styra min lilla kritiska anda.
Jag steg ödmjukligen fram ur min vrå och frågade de
her-rarne, om de icke nådgunstigt behagade taga mig, Argus,
med sig och ihogkomma mig i samma riksdelning. Jag
torde få något stort embete eller odal för mig sjelf. Mitt
tal föll dem likväl så väl, att de ändtligen kastade medlidande
ögon på min dristighet. »Vi få nu se», sade lierr Vildhjerna;
»är det möjligt», sade herr Hufvuddunst, så skola vi gerna
hjelpa er, min vän; låt se, att I emellertid uppfören er
beskedligt och befliten er att förtjena våra välgerningar!» —
»Nu är jag lycklig!» tänkte jag.
Jeppe. Ja på min ära, bror, då skola vi utsöka de
skönaste Helenor, som nånsin andas i kött och blod, att bli
våra regerande fruar, med dem skola vi afla barn,
högförnäma barn och — tyst håll! min dotter skulle jag väl vilja
ge åt din son, eller min son åt din dotter. Hvad tycks du
väl derom?
Björn. Det går an. Allt kan då bli hopsmält med
tiden till en kropp. Men hvad ger du min son i hemgift med
din dotter?
Jeppe. Eller hvad ger du min son? Låt se! med min
ger jag — Men vet du, Björn, sanningen att säga, oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
