Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ha sedermera efter omständigheterna blifvit annorstädes
nedgrafne. Bland desse Rolf Krakes kämpar var nu den,
som burit denna hjelm. Mången lär väl härvid drista sig
säga, att jag pratar i vädret och utan visshet; men jag
svarar, att den sådant talar emot mig, han visar mycket litet
förstånd och liten ärlighet mot sitt fäderneslands heder.
Deremot är jag så billig, att jag hedrar den, hvem han vara
må, utan anseende till personen, som håller med mig.
Me-phostophyles, en gemen person, säger man, i förnäma vilkor,
en man, som ofta låtit köpa sig, som rättar sitt samvete
efter väderleken, är likväl så läraktig och välvillig, att han
gillar min mening och äfven förfäktar den; derföre kan
jag intet annat än älska och ära honom. Lycklig den som
så kan återvinna sitt förlorade rykte! Jag ärnar nu skrifva
en stolt panegvrieus öfver Herr Mephostophyles och förlikna
honom, till hans evärdeliga heder, med ett par stora gudar
och en hel hop af de smärre. — Men jag går för långt ifrån
mitt ämne; den gunstige läsaren behagade ursäkta, att jag
stundom leder honom i det ena rummet af min mogenhet,
stundom i det andra, han skulle eljest intet kunna få se
dem alla, hvilket skulle bedröfva mig. — Kämpen, som bar
denna märkvärdiga hjelm, hette Bo den digre. Han var
Visäte Jarls son af Bornholm och en dotterson af kung
Haloge på Halogaland, som var af jätteslägt. Han hade ock
stort att påbrå, i anseende till sin fru mormoder; ty hon
var en dotter af Grim i Grimsgård, kung Alf den gamles
svåger i Bohuslän, då för tiden Alfhem, en herre af faslig
storlek. — Hvem kan nu säga emot sådana sanningar? Ack,
huru väl det vore för det allmänna bästa och folkets
sam-manlefnad, om lyckliga gissningar kommo ibland oss mer i
bruk, om man intet vore så rädd för att döma på en half
liknelse, innan man just så noga har ransakat, och om man
alltid ville tro en myndig man på hans minsta tycke, utan
skärskådande — då tror jag landet skulle må väl.
Gamla Rimkrönikan har väl sin enfaldiga mening p. 18
och säger Gud hafva så skapat Svea Rike:
At ville Svenske hvarannan tro vara,
The torffte för utländskom aldrig fara,
Ok at them thermed nögde,
Panegvrieus = loftal.
o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
