Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvaraf var tid all sällhet har,
Befalde mig dess skrift uttyda.
Jag känner Oden och hans fru,
De gamla kämpespjut och glafvar,
Jag vördar dem i deras grafvar;
Men, Gudi lof, jag lefver nu!
Dock bör jag ej underlåta att lyda så nådig befallning, och
lemna om detta uråldriga minnesmärke all möjlig underrättelse.
Den runsten jag nu ärnar beskrifva är 4 alnar hög och
vid 6 till 7 qvarter bred. Han står vid ladugården på
Drottningholm och har nästan detta utseende:
Runorna, sedan man öfversatt dem på vårt nu
brukliga språk, äro af detta innehåll:
Igelbjörn. och. Vibjörn. och. Hugbjörn. reste.
stenen, åt. Guba. sin. Fader... onr.
För ordningens skull menar jag vara tjenligt att dela
denna förklaring i tvenne ilockar:
Den ena kritisk.
Den andra historisk.
I den förra lyser en djupsinnig akademisk lärdom,
tjen-lig att uppodla unga ämnen till purpur och harnesk, till
kyrka och hushållning. I den senare fins mycken styrka
för de bergfasta hufvuden, som icke låta förleda sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
