Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
må veta, att alla folkslag fått sina språk från götiskan, som
Noach oeh hans söner talat. Således kunde desse herrar
Björnar hafva upprest stenen åt Mara, som varit deras
Fader Onder, det är som qväft deras fader, sedan han
lefvat öfver tu eller trehundrade år, icke af glädje öfver ett
rikt arf, ty sådant kan man ej förmoda af slika hjeltar,
utan af bitterhet mot Mara för att göra hennes grymhet
odödlig och varna andra fromma personer, att de rätt sätta
sina skor eller tofflor från sig, då de gå till sängs. Men
med allt detta nödgas jag gå till förra meningen och läsa
det för Guba, som betyder Gubbe, hvilket ej allena vant
ett namn liksom Fader, Broder, Son etc., utan ett tecken
att han var äldre än sönerne. Ingenting är då naturligare
än att barnen till Gubbens åminnelse uppreste en sten.
Sin: Lat. suus, sua, suum. Ett adjektivum, som aldrig
kan stå allena och betyda något, t. ex. en fröken bannade
siti. Då vet man ju icke hvad, men om man lägger dertill
sin bror eller vän, då är saken tydlig. Stundom kan dock
sin stå allena, när man gissar meningen t. ex. hvar tar sin,
så tar jag min.
Fader: Lat. Pater, Fr. Pére, T. Yater. Ett ord,
som brukas i anseende till något barn; ty eljest är
ingen Fader, det är icke görligt om icke en påfve, en
erke-biskop eller annan prelat, t. ex. heligaste Fader,
högvördiga-ste Fader etc. etc. En beskedlig kaplan lyfter på sin kalott,
hvar gång han hör nämnas högvördige Fadren. Ingen
kan undra på sådant, utom de som äro Pusiones & Idiotsc
in Historia Ecclesiastica aut puri Atheistae*), för hvilka man
bör slå tusende kors för sig: de äro icke värde, att jag dem
förlägger.
Det följande ordet Onr eller Ondr är från de andra
något åtskildt med ett streck och dertill oläsligt, så att man
ej med godt samvete kan tillägga Gubben att hafva varit
onder. Nil nisi bene de mortuis loquendum, det är: man
bör om de döda ej annat tala än godt. Han kunde haft
sina fel stackars herre, han som andra, synnerligen om
han på ålderdomen fått en sup för mycket; men att utropa
honom för Onder på hans grafsten, det skulle icke den
hårdaste frökens hjerta kunna tåla efter den olyckligaste älskare,
fastän hon sjelf varit orsaken till hans död, mycket mindre
*) Pojkar och idioter i kyrkohistorien eller rena ateister,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
