Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brunetta skönheter, som gerna ären hetsigare, rörligare och
ärelystnare! I blonda skönheter, som mest äro långmodigare,
spakare och vällustigare! mina älskeliga cendréer, som
haf-ven lika blandning af begge delarna! använden nu edra
förtjusande egenskaper med naturlig otvungen lifligliet, dock
med den konsten, att vatten lägges till vinet och eld till
kylan, efter omständigheterna. Mina kära rödhåriga!
kommen ihåg er forna götiska heder, då edra guldgula lockar
sväfvade öfver romerska monarkien och bundo de gamla
kämparnes armar. Söken nu att återvinna er förra glans,
ert förra hedersställe i min krigshär. I sen, kamrater,
Filosofiens högmod, och huru hon vill alldeles utrota oss ur
verlden. Låtom oss dämpa den som är så intagen af sig
sjelf och visa, att hon är ett barn i mina händer, och icke
jag i hennes!» Hela arméen svarade sin anförare med
en salva i vädret af handgevären eller solfjädrarna, som
hördes till fiendens krigshär, så att månge filosofer flydde
med bäfvan. I synnerhet oroades deras flyglar af husarerne,
som ock uppbrände en del af bagaget. Reservkåren eller
de lagfarne afbidade näppeligen deras första anfall utan
förströddes, gick öfver till fienden och nedlade gevär vid de
vackras läger. Emellertid voro begge arméerne i ögonsigte.
Salvorna lossades på begge sidor: de filosofiskes med
argumenter, de skönas med vackra ögon. — Man måste tillstå,
att Filosofiens flyglar visade särdeles tapperhet. Den högra
eller matematiska träffade mot Cupidos venstra eller de
blonda och uthärdade oräkneliga skott utan att röra sig;
ty det folket gick blindvis fram, bröt sig igenom, såg upp i
himmelen och icke sin fiende i synen. Den venstra eller
den fysiska, som träffade mot brunetterna, såg åter ned åt
jorden och icke på de vackras ögon; ty utstod han en faslig
eld, innan han bragtes i oordning. Men filosofernes center
eller moralisterne, som fäste sig vid fysionomierna, höllo mot
de vackra cendréerna icke länge stånd: vid första salvan var
det bestäldt, och fältet såg ut som en hvetåker, den
skördemannens lia öfvergått. De uppreste sig på knäna, kastade
vapnen och tigde om nåd. Hela den filosofiska krigshären var
på flykten, men större delen blef fången. Filosofien ropade
fåfängt, hon uppmuntrade, hon bad, hon hotade, hon besvor
dem att försvara sig; men ingenting halp: de hvarken hörde
eller sågo, och gumman blef alldeles hes. Allt hvad hon
kunde uträtta var att samla några Catoner och gamla sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
