Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Visor och smärre lyriska dikter.
Engsövisan,
ur gamla handlingar öfversatt på nu brukeligt språk*).
j&olts Ingeborg hon var den fagraste mö,
Som nån’sin gifvit riddare plågor;
Hon uppföddes hos en frände på en ö,
På Engsön vid Mälarens vågor.
Till Hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
Och det var hertig Erik, kung Ladulås’ son,
Han sade till stolts Ingeborg, sin fränka:
»Jag har min furstinna, om henne är jag mån;
Men eder jag Engsö vill skänka.»
Till Hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
Stolts Ingeborg uppstiger från taffelen vid,
Hon tackar hertig Erik, sin frände:
»Här vill jag ogift tillbringa min tid,
Som ingen i verlden mig kände.»
Till Hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
»Så velen I här ogift tillbringa edra dar,
Min fränka, I veten ej ert bästa:
I kännen herr Håkan, den riddare så rar,
Med honom vill jag eder fästa.»
Till Hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
*) Denna visa grundar sig på en historisk sägen från konung
Birger Magnussons tid om hertig Eriks drots Ambjörn SLxtenson
(Sparre) oeh hans maka Ingeborg (Ulf). Den är tillika en hyllning
åt den grefliga Piperska familjen på Engsö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
