Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven den aftonen; men förbemälde herrar, så väl som
kaptenen, funno räkningarnas afslutande angelägnare och hade
den hårdheten att ge de nigande nymferna ett grymt afslag,
då de uppbjödos att deltaga i glädjen. Sådant kunde ej
annat än förtryta dessa, hvarför de ock lade sina hufvuden
tillsammans och utstuderade en hämndplan, som lyckades
dem förträffligt. De läto fördubbla antalet af fiolerna,
bragte på benen allt hvad lif och anda hade, stojade,
trallade och stampade slängpolskor så käckt, att pennan
skakades de andre ur händerna, der de sutto. Ni skulle trott,
att jordbäfning var i hela huset. Stolar, bänkar och bord,
allting syntes bli lefvande för att understödja deras afsigter.
Superkargen skulle räkna och råkade i förvirringen skrifva
en siffra och en not om hvarandra. Kaptenen ärnade göra
en ritning på klipporna kring Bayen, men alla hans klippor
misslyckades; den ena blef lång som en basfiol, den andra
rund som en styfkjortel, den tredje helt och hållet en
frun-timmerssko. En stark vindkula från Alettas förbisvängande
rob kastade dem alla, tillika med bläckhornet, öfverända
och förorsakade en total ljusets förmörkelse i den vrån. Den
stackars Le Fébre ville sammalunda sätta pennan på
papperet; men handen tycktes hålla samma takt som flickornas
fötter. Han stack fingren i öronen, han stampade, han bad,
han svor — ingenting kunde hjelpa. Han flyttade sig undan
i ett annat hörn — dansen förföljde honom äfven dit. Han
antände sin pipa för att röka bina ifrån sig — allt förgäfves.
Den stackars mannen blef till slut så förvirrad, att då han
skulle uppläsa sin skuldfordran och säga hundra riksdaler
för får, hundra för getter, kapuner, citroner m. m., blef det
icke annat än hundra riksdaler för spelmän, dito för
kontradansar, noch för stråkar o. s. v. Med ett ord, våra
hämndgiriga amazoner ville icke lyssna till andra fredsvilkor än
fästningens uppgifvande på nåd och onåd. Fienderna
nödsakades ändtligen uttåga ur sina förskansningar bakom
skrifvarborden; deras arsenaler af bläckhorn, sanddosor och
pennor gåfvos till spillo, och de sjelfve fördes i triumf kring
alla gatorna i en lång kontradans. Det var et nöje att se
vår åldrige kapten löpa kapp med en likaårig fru Kirst,
och ännu mera att se den stackars kommissionären i Alettas
obarmhertiga näfvar göra en parforcejagt, tills tungan hängde
honom ur halsen. Superkargen, såsom opasslig, undslapp;
men alla de andra måste springa gatlopp hela natten under
de skönas näsdukar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
