Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När ungdomselden ifrigt brinner,
I blodet ömhet segern vinner,
Ditt eget hjerta dig förtär.
Du alla själens lågor retar
Och i en skönhets armar letar
Din himmel, som försvinner der.
I Daphnes ögon vällust lyser:
Den blyga ömhet, som hon hyser,
Om hennes oskuld vittne bär.
Du tror en gudasällhet smaka,
För ömhet ömhet få tillbaka
Är allt hvad hon af dig begär.
Du kan ej på förställning klaga,
Hon vet ej konsten att bedraga,
Men blott att öfverlemna sig:
Hon dig sitt hela väsen skänker.
Just när du dig i vällust dränker,
Förföljer dock din längtan dig.
I dina sinnen nöjet flyter,
Sitt tillstånd själen sjelf förbyter,
Men hjertat har sitt förra skick.
Du häpnar, när du börjar finna,
Att allt livad menskan mäktar vinna
Är glömma sig ett ögonblick.
När ärebrunst i själen träder,
Du hjertat uti hårdhet kläder,
Naturen suckar af sitt tvång.
Man ser till mensklighetens nesa,
Att hjelten vill sin sällhet resa
På menskoslägtets undergång.
Till segern ser man honom rasa;
Han gör vår undran och vår fasa,
Han lyckan ser i rök och qvalm.
Men lagern sölas af hans händer;
Den eld hans äras fackla tänder,
Som^ljungar^från en mordisk malm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
