Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillika utdelande ganska ampra slängar åt ständerna,
partiregeringen och den utländska korruptionen. I sin
sjelf-biografi kan skalden ej dölja sin belåtenhet med dessa båda
oden: »Jag tror mig icke fela», säger han, »då jag vågar
framställa dem båda som mönster i det skaldeslag. på hvilket
de blifvit författade». Med hans föregående dikter uthärda
de dock knappast en jemförelse.
Äfven 1772 års revolution väckte Gyllenborgs
belåtenhet. Han var sjelf en bland dem som till konungens
öfverseende framburo formuläret till konungaförsäkran och
påminner sig i senare tid med förtjusning den lyckade
förställning, med hvilken denne antog och gillade denna
försäkran, samt beskrifver lifligt den väl planlagda och lyckligt
utförda statshvälfningen den 19 Augusti.
Gyllenborgs tidigare tjenstgöring vid hofvet och hans
poetiska begåfning närmade honom efter revolutionen till
Gustaf III och Lovisa Ulrika. Uti den af enkedrottningen
1773 återupplifvade Vitterhetsakademien invaldes skalden
och höll den 9 Februari sitt inträdestal, hvari han
upphöjde drottningens förtjenster om den svenska odlingen och
kastade en flygtig blick på skaldekonstens utveckling från
Dalins tid, betonande slutligen huru akademiens uppgift
vore att upplifva denna konst efter den afmattning som
inträdt efter 1663. För samma akademi diktade han äfven
två flockar Fabler och tilläde under en senare tid vtterlis-are
j O
tvenne, hvilka upplästes i Svenska Akademien. Till denna
fabeldiktning, som på den tiden var mycket modern och i
Frankrike på ett lysande sätt representerats af den berömde
La Fontaine, hade han enligt sin egen uppgift blifvit
föranledd af sin lust att satirisera, men under en form, som
mindre skulle såra utan att derför vara mindre verksam,
eller med andra ord af sin önskan att använda »ett
skaldeslag, i hvilket sanningen tillätes att under förklädnad sig
framställa». Genom det lätta och roande sätt, hvarpå
Gyllenborg berättar sina fabler, närmar han sig ofta sina
berömda franska förebilder och kan afgjordt uppställas
såsom vårt lands förnämste fabeldiktare.
I Gustaf III:s krets var han en gerna sedd gäst och
en af de fa, som tillhörde konungens närmare omgifning.
Såsom mindre angenämt än hedrande tyckes han deremot
hafva betraktat sitt poetiska medarbetarskap i konungens
dramatiska arbeten. Denne, som icke var någon versifikatör,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
