Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sara. Öl! Junker, här drickes intet annat, än vatten
i mitt hus.
Junk. Torbjörn. Litet bröd till, min fru, så kan I
pläga era gäster med fångetraktamenter. Men Ni ska veta,
att på Stollebo har jag godt vatten, å Ni ska få vatten
der min sann, så det skall stå öfver begge öronen pä er.
(Röker allt fort och talar, spottar och snyter sig på golfvet samt
torkar näsa och mun med rockskörtet.)
Sara. (För sig sjelf.) Ah, din otäcka! (Till Junkern.) Men
1 sade, junker, att I vill vara kort i ert ärende; jag har
ännu icke hört ett ord deraf.
Junk. Torbjörn. Vass män ken, det är sant! (Slänger
tobakspipan frän sig på bordet.) Ni skal! veta, min fru, jag
kommer rent ut att fria till er. Er far, Amiralen tänker
jag de kalla honom, har redan gifvit mig ja, och nu vill jag
endast veta, när vi sku hålla bröllop och få resa i kärlighet
neder åt landet igen.
Sara. Men I måste hafva mitt ja också, junker: I vet,
jag är en ung enka och råder om mig sjelf.
Junk. Torbjörn. Trå vali mej, är icke det sant! Nu
har jag grvmmeligen förplumpat mig. — Det kan fuller sa
vara det, välborna frun; men jag mente, att när er far sagt
ja, skulle I inte vilja göra honom emot. (Tager upp sin pipa
igen och börjar att röka och spotta som förr.)
Sara. Jag måste fuller vara en lydig dotter, vet jag.
Men, junker, I sade, I vill föra mig neder åt landet, strax
efter bröllopet"?
Junk. Torbjörn. Ja, hvad eljest i raggens namn?
Till Stollebo menar jag. Hvar kan Ni vara bättre?
Sara. Här i Stockholm, junker. Jag vill ock börja,
som jag ämnar hålla ut. Tror I, att, om jag tager er till
man, mitt uppsåt är att blifva begrafven på landet ibland
era öldrickare? Nej, junker, i Stockholm måste vi blifva,
der skola vi roa oss, dagligen hafva sällskap, dans och musik,
snart fara hit och snart dit. Sku vi icke så, min lilla vän?
(Klappar honom på kindbenet.)
Junk. Torbjörn. (Stiger hastigt upp och kastar pipan på
golfvet.) Fru, smek inte mej! Jag håller inte af sådant aperi.
Det blir ändå inte af; med mig skall Ni resa neder till
Vass mänken, vass famikatter, vassfammicken, vasskoknös,
vass-lapperdibus: lindrigare eder.
Kaggen = liin onde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>