- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
334

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TREDJE AKTEN*).

Första inträdet.

Champagne (i sina gamla och vanliga kläder).

Champagne. (För sig sjelf.) Låt mig si, hvem skulle
jag väl vara nu? (Slänger benen åt den ena sidan af teatern och
förställer sin röst något groft.) Utan tvifvel Lars Lustig. (Slänger
benen åt den andra sidan och förställer sin röst annorledes.) Min
herre Lustig, Ni a juga som en skälm, ma foi. (Slår sig sjelf
en örfil och slänger strax derpå åter benen till den andra sidan.) Hör,
monsieur Champagne, fast du är fransos, så får du väl veta hut
för allt det; der har du din örfil igen! (Slår sig en örfil på
andra kindbenet, slänger åter benen åt andra sidan och grinar illa.)
Aj aj, du vara förbannadt tunghändt, din grymma svenska
du! (Sätter sig midt för teatern och talar med sin vanliga röst.) Men
hör du, munser Lustig, och du, munser Champagne, jag vill
inte veta af något slikt krakel, hör I det! I måste förlikas,
era bälghundar, embrassez vous, coquins! (Lägger begge
ar-marne i kors om hvarandra.) Fort bien! (Springer upp igen.) Ni
sku veta, kära vänner, att desse två tokar träta och slåss
om min hedervärda person, och om hvilkenderas namn jag
skall bära; men jag fäller en högrättvis dom i saken och
förklarar, det jag vill heldre vara en svensk narr än en
utländsk Pickelhäring, samt att hädanefter och i evärdeliga
tider mitt namn är, blir och vara skall Lars Larsson Lustig,
hvarmed parterna kunna taga deras afträde. (Springer så åt
den ena sidan och bugar sig och sedan åt den andra sidan, samt
ställer sig sist midt för teatern.) Gå nu era färde, era slynglar.
Men jag står så länge och processar här jag, att jag lär få
huden full af bannor och ett kok stryk på köpet af min
grefve. Efter gamla vanan och å la mode de Paris, så kan
han inte se ett nytt flickansigte, förrän hugen leker efter
densamma; då ska’ veta Lasse får ränna till att efterspana,
hvar den sköna bor, samt göra bekantskap med hennes pigor
och drängar, till att utforska hvem hon är, gift eller ogift,
rik eller fattig, ja snart sagdt hela hennes slägtregister. Och

*) Scenen är under denna akts tre (eller fyra) första inträden
platsen utanför fru Lottas bostad; sedan det inre deraf.

Bälgliund = fähund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free