- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
336

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andra inträdet.

Lars Lustig, Amiral Enterfelt.

Amiral Enterfelt. Hå hå! (Står och pustar.) Jag känner,
att jag blir gammal. Tänk, jag lemnade min vagn i
Norrmalms tull att låta visitera mina koffertar oeli har inte gått
längre än derifrån hit, och likväl är jag trötter. Ja, det är
så: mycket trälande och släpande i ungdomen, långa sjöresor
och svåra blessurer, men, himmelen vara tack, inga odygder,
komma nu efter på min ålderdom, märker jag, det är väl,
det är väl. Men här träffar jag en, som tör kunna säga
mig, hvar min dotter Lotta bor. — Hör, min vän, får jag
fråga, om I till äfventyrs skulle bo på denna gatan, jag
menar de kalla henne Nygatan? Göra de icke så, min vän?

Lars Lustig. Jo men, min kära herre, gatan heter
Nygatan hon; och jag och min grefve har bott här, låt mig
si, jo allt sedan i går.

Amiral Enterfelt. Det är väl, det är väl; men hvem
skulle väl vara er grefve, min vän?

Lars Lustig. Grefve Wilhelm Hurtig heter han, herre.

Amiral Enterfelt. Så tjenar I hos honom? Det är
väl, det är väl. Han hade en hederlig och vacker herre till
fader, min mycket goda vän; han har ock haft hederliga
och stolta förfäder, som alla gjort Sverige stora tjenster,
alla gamla uppriktiga svenska män. Er grefve känner jag
inte, min vän, men jag hoppas, han vanslägtas inte.

Lars Lustig. Jag hoppas så ock, kära herre; jag
önskar, vårt hopp slår oss inte begges felt.

Amiral Enterfelt. Det är väl, det är väl. De ha sagt
mig, att han är nyss hemkommen ifrån sina resor; utan
tvifvel måste han hafva lärt mycket godt under den tiden:
hans slägt har så gjort före honom. Ah, jag mins hans
farbror, grefve Claes Hurtig i verlden, vi voro skeppskaptener
tillhopa i vår ungdom; han vardt slagen som vice amiral i
en sjöbatalj. Det var en man det, käckare drog aldrig
värja, och en förståndigare eller ärligare har aldrig trådt på
denna gröna jord ... Ja, säger jag, mins, när han kom hem
från sina resor, låt mig se, ja ja, det kan fuller vara några

Norrmalms tull = nuvarande Norrtull.

Vacker = präktig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free